För att Sverige ska kunna bli ett kunskapsekonomi i världsklass krävs att vi har lärosäten och kunskapskluster som är bland de bästa i världen. Det har vi inte idag. Karolinska Institutet rankas som det bästa svenska universitetet, men KI hamnar ändå bara runt femtionde plats i internationella undersökningar. Andra svenska universitet hamnar betydligt längre ner på listan.
Ett av de problem vi dras med är att vi nästan bara har statliga universitet som slåss om statliga anslag. Det finns 14 statliga universitet och 21 statliga högskolor i Sverige. Tre lärosäten har enskild huvudman: Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping.
Enligt många är USA en supermakt på dekis men på ett område är landet fortfarande överlägset – forskning och högre utbildning. En visionär, men inte omöjlig uppgift, vore därför att undersöka möjligheterna att etablera ett amerikanskt universitet i Sverige. Globaliseringen har bara börjat och studenters rörlighet mellan lärosäten och länder har länge varit en självklarhet. Nästa fas är sannolikt att universitet med hög kvalitet och starka varumärken blir mindre bundna vid en geografisk plats. Universitetsutbildning blir global i ordets rätta bemärkelse. Utvecklingen har redan påbörjats. I flera europeiska länder finns redan amerikanska universitet etablerade, t.ex. Johns Hopkins School of Advanced International Studies (SAIS) i Bologna och American University i Paris.
Iastället för att finjustera vårt eget helstatliga system borde vi helt enkelt ge svenska universitet och högskolor konkurrens utifrån. Istället för att vänta på utvecklingen av globala universitet, borde vi driva på utvecklingen och visa att vi vill vara ett nav i det framväxande globala kunskapssamhället. Låt t.ex. Stanford University etablera en filial i Sverige, inte i samarbete med etablerade universitet utan i konkurrens med dem. Det skulle skapa en helt ny dynamik och den svenska universitetsvärlden.
