Sista veckan i juli och första veckan i augusti är sommarens klimax. Ingenting rör sig i sommarsverige. Jag passar på att läsa Vilhelm Mobergs Utvandrarna. Närmare ett svenskt nationalepos är det svårt att komma. Karl Oskar och Kristina utvandrar från fattigdom och förtryck i 1800-talets Sverige.
Romanen signalerar början på den första stora globaliseringsvågen i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. En tid när allt var möjligt. Nu står vi mitt uppe i den andra globaliseringsvågen som tog fart i och med Berlinmurens fall 1989.
Karl Oskar utvandrade till Amerika – möjligheternas land. De dygder och ideal som Moberg beskriver i Utvandrarna är frihet från förtryck, eget förnuft, individuell initiativkraft och rätten att själv få forma sin egen framtid. Fördomar, vidskepelse, kontroll och överhetens strukturer är däremot faktorer som hindrar utvandrarna på deras väg till Amerika. Det är en roman med starkt liberala förtecken som gavs ut 1949 i en tid då socialismen växte sig allt starkare.
Moberg gör även starka kvinnoporträtt. Ulrika i Västergöhl tvekar inte att ta strid mot fördomar och överhet. Den mer jämställda och individualistiska Kristina står i (positiv) kontrast till den underdåniga och aldrig ifrågasättande Inga-Lena, hustru till den djupt religiöse Danjel.
Hur hade Karl Oskar och Kristina röstat i framtidsvalet 2010? På ett parti som står upp för individuell frihet, förnuft, jämställdhet och rätten att själv få forma sin egen framtid utan att överheten lägger sig i, föreställer jag mig.
Och självklart på ett parti som bejakar globaliseringen. (En av de faktorer som möjliggör utvandrarnas resa till Amerika är att det på 1850-talet inte längre var förbjudet att lämna Sverige utan kungens och kyrkans lov).
När andra bönder i Ljuder socken ifrågasätter beslutet att utvandra svarar Karl Oskar så här:
blev någon klokare av att bo på samma ställe och trampa samma åkerfåror i hela sitt liv? Om människors förstånd förökades av att de stannade all sin tid på den jordfläck de var födda, så borde de äldsta bönderna i socknen nu vara visare än självaste kung Salomo.
