Debatten om de båda regeringsalternativens åtgärder mot arbetslösheten blir lätt förvirrande. Nedan har jag gjort en sammanställning av regeringens politik mot arbetslösheten. Vad är de rödgrönas alternativ till detta?
Åtgärder som gör det billigare att anställa
- Regeringen har sänkt arbetsgivaravgifterna för alla arbetstagare med en procent.
- Arbetsgivarna kompenseras med dubbla arbetsgivaravgiften om de anställer personer som varit arbetslösa eller sjukskrivna under mer än ett år - s.k. nystartsjobb.
Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
- Arbetsgivaravgiften har sänkts med 50 procent för ungdomar under 26 år. Socialdemokraterna vill återställa den till 100 procent. S fördubblar därmed arbetsgivaravgifterna och höjer kostnaderna med tio miljarder för företag som skapar arbetstillfällen åt unga svenskar. För en person som kommer ut på arbetsmarknaden och söker ett jobb med en lön på t.ex. 20 000 kronor, innebär det att arbetsgivarna måste betala 3200 kronor mer för att anställa honom eller henne jämfört med idag. Denna höjning kommer att öka arbetslösheten bland ungdomar om de rödgröna vinner valet.
- Utöver halveringen av arbetsgivaravgiften för under 26, kompenserar regeringen företag som anställer långtidsarbetslösa (mer än sex månader) ungdomar med en summa som motsvarar arbetsgivaravgiften.
- Den nya lärlingsutbildningen innebär bl.a. att arbetsgivare som tar emot elever som går på gymnasiet får ersättning och handledarutbildning för detta.
- Totalt kostar regeringens åtgärder för ungdomar mer än 10 miljarder. S-förslaget om ett “första-jobbet-bidrag” kostar en halv miljard.
Jobbskatteavdraget
- Fyra jobbskatteavdrag har genomförts. Reformen innebär att skattebetalarna varje år får behålla 71 miljarder kronor mer efter skatt. Därutöver har skiktgränsen för statlig inkomstskatt skjutits uppåt till 32 000 kronor per månad. Enligt Finansdepartementet beräknas jobbskatteavdragen öka sysselsättningen med 80 000 personer. Oppositionens inkomstskattehöjningar beräknas minska sysselsättningen med 15 000 personer. Läs här om varför jobbskatteavdraget är bra för sysselsättningen.
Åtgärder för att minska riskerna med anställning
- Det har blivit enklare att tillfälligt anställa personer upp till två år.
- Möjligheten till säsongsanställning har införts.
Arbetsmarknadspolitik och utbildning
- Arbetsmarknadspolitiken har fått ökade resurser. 4 miljarder satsas under 2010 på arbetsmarknadspolitika åtgärder. Satsningen innebär förstärkningar i form av coachning, arbetspraktik, kompetensutveckling och utbildning.
- Antalet utbildningsplatser på yrkesvux/komvux, yrkeshögskolan samt universitet och högskola har utökats kraftigt.
- En jobb- och utvecklingsgaranti med individanpassade åtgärder i tre faser har införts. (1) Kartläggning och coachning. (2) Ett bredare utbud av arbetsmarknadspolitiska program som inkluderar arbetsträning, arbetspraktik, subventionerade anställningar och kompetenshöjande insatser. (3) Alla deltagare som inte fått arbete under fas 2 ges en varaktig samhällsnyttig sysselsättning.
Stöd till kommunerna
- För att undvika att anställda i kommuner och landsting sägs upp som en följd av den ekonomiska krisen har regeringen ökat stödet till kommunsektorn med totalt 17 miljarder kronor under 2009 och 2010.
Jag ställer frågan på nytt. Hur ser de rödgrönas åtgärder mot arbetslösheten ut?
Källa: Budgetpropositionen 2009/2010:1, sid 69-73 i Finansplanen.
I nyhetsflödet: Svd, Svd: Hur många jobb kostar MP:s krav?, DN: sysselsättningen ökar igen, Aftonbladet, Expressen.
Läs även vad Rasmus Jonlund, Dick Erixon och Kent Persson skriver.
Citat från Dick Erixons blogg:
Hushållen har ökat sparandet med 400 procent
torsdag 26 mars 2009 · 19:00
En förklaring till den snabbt fallande konjunkturen är att finanskrisen fått svenskarna att hålla igen med konsumtionen för att istället spara, rapporterar E24
Och ni tror att jobbskatteavdraget skall leda till mera jobb? Dessutom vill ni tydligen fortsätta på inslagen linje!
Ännu ett försök att köpa röster är väl det som ligger närmast tillhands!
Kent eller vilken socialdemokrat som helst: Jag redovisar ovan vad regeringen hittills har gjort. Vad föreslår de rödgröna för åtgärder mot arbetslösheten?
Per
“Vad föreslår de rödgröna för åtgärder mot arbetslösheten?”
Du kan vara lugn, du kommer att få svar av dem!
De kommer att presentera sina förslag senare i vår!
Du förstår, de tänker först och handlar sedan!
Ni gör ju det omvända! Rekordkorta remisstider! Struntar i kritiken i remissvaren! Bara kör på och struntar i att era beslut handlar om människor inte produktions enheter! Snabbt skall det gå! Riv ner så mycket ni kan, på så kort tid som möjligt!
Det är Alliansens paroll!
Måste man vara socialdemokrat för att svara på ditt inlägg, det förefaller så utifrån din kommentar.
Per, jag ser ditt försök till fokusförskjutning. Tro inget annat.
När jag efterlyser , vad har regeringen gjort för att mildra effekterna av finanskrisen så är det intressanta INTE hur många åtgärder som har beslutats UTAN konsekvensanalysen därav.
Är dessa åtgärder de mest optimala för att stimulera arbetsmarknaden? Har dom givit det resultat som vi önskade.
Ser vi de positiva effekter som åtgärderna avsåg?
Arbetsmarknadspolitik kräver stor lyhördhet och kunskap för att fungera väl. Mycket handlar om flexibilitet och grundläggande förståelse inför arbetsmarknadens mekanismer. Regeringen bedriver en högkonjunktur arbetsmarknadspolitik i en lågkonjunktur.
Med förödande resultat.
Det som pågår just nu är en cementering av arbetslösa i långtidsarbetslöshet.
Omtalat är bla coachverktyget. Bra vid en högkonjunktur, när det finns en platstillgång, oandvändbart vid en lågkonjunktur. I direktiven från arbetsmarknadsdepartementet var coach verktyget avsett att så snabbt det är möjligt/resultatkravet var starkt/ förhindra att den arbetssökande hamnar i långtidsarbetslöshet.
Vad ökar mest idag? Långtidsarbetslösheten.
Tragiskt, eftersom vi vet av erfarenhet, att ju längre en arbetslös är borta från arbetsmarknaden, ju svårare är det att få den arbetslöse tillbaka.
Jobbskatteavdraget är ett ideologiskt inriktat avdrag. Du får länka till vad som helst. Mycket fungerar i teorin. Men verklighet är något annat. Var är jobben?
Stödet till kommunerna. Det tog månader, månader Per innan regeringen förstod att kommunerna går på knäna. Det gör dom fortfarande eftersom kostnaderna av er politik sakta men säkert vältras över dit.
Regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften. Men förklara för gemene man, för gemene småföretagare vilka bevekelsegrunder hade ni när ni HÖJDE arbetsgivaravgiften med 5 % när regeringen tillträdde?
Har du någon annan inställning än att småföretagarna är landets motor?
Per, slutligen det är regeringen som ska ta ansvar för den arbetslöshet som vi ser nu. Det är regeringen som ska ta ansvar för att åtgärder missat sitt mål.
Det är ointressant hur många åtgärder regeringen vidtagit om åtgärderna är fel.
Det är det de handlar om , i mötet med verkligheten. Sätt er ner och gör en konsekvensanalys. Gör den hemläxan. Försök inte flytta fokus till vad vill de rödgröna göra.
Alliansen har regeringsmakten inte de rödgröna.
Du försöker blanda ihop äpplen och päron. Det går inte.
Nej, självklart välkomnas kommentarer från alla håll. Just svaret på frågan om det rödgröna alternativet i jobbpolitiken kommer dock rimligen från någon med socialdemokratisk partifärg (eller mp, v).
Det kan ju inte vara en fokusförskjutning från min sida att redovisa alliansregeringens åtgärder mot arbetslöshet. Det är inte heller en fokusförskjutning att be om motsvarande besked från de rödgröna. Fokusförskjutningen består i att gå till val på att kritisera regeringen utan att själv redovisa ett alternativ för väljarna. Ska de rödgröna satsa på en massiv utbyggnad av offentlig sektor (som v vill) eller ska det handla om subventioner av vissa, särskilt gröna sektorer (som mp vill)? Jag tror att väljarna vill veta det.
Regeringen är inte ansvarig för finanskrisen. Därför kan den varken lastas för nedgången i konjunkturen 2009 eller ta äran av den uppgång vi nu ser. Däremot är jag övertygad om att den politik jag redovisar ovan har bidragit till minskad arbetslöshet över konjunkturcykeln. Om åtgärderna inte hade vidtagits skulle arbetslösheten ha varit mycket högre idag och vi hade stått sämre rustade för att haka på återhämtningen under 2010. Under såväl uppgången 2007-2008 som nedgången 2009 har sysselsättningen överraskat positivt i förhållande till prognoserna. Det är ovanligt och det tyder på att politiken har varit effektiv. En återgång till s-politik vore fel väg för Sverige.
Kent m.fl.
Fler kommer i arbete, och fler får behålla mer av lönen. Det är konsekvensen av regeringens politik. Eller som Lars Calmfors, från Finanspolitiska rådet, skriver om jobbskatteavdraget – ett av flera åtgärder som regeringen genomfört för att hjälpa människor komma ifrån utanförskap:
“Vid en analys av jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter gäller det…att skilja mellan kort och lång sikt. Effekten på kort sikt uppkommer i huvudsak därför att efterfrågan påverkas…
Den långsiktiga effekten av jobbskatteavdraget uppkommer därför att jämviktssysselsättningen påverkas. En mekanism är att arbetslösa och andra icke sysselsatta kan antas söka mer energiskt efter arbete om lönsamheten av arbete i förhållande till bidragsförsörjning ökar. Det kan bidra till en bättre matchning mellan arbetssökande och lediga platser. Men den viktigaste effekten är med all sannolikhet att lönerna på sikt blir lägre än de annars skulle ha blivit. Det kan bero både på att enskilda individer sänker sina reservationslöner (de lägsta löner man är beredd att ta ett arbete till) och på att de fackliga lönekraven blir lägre om de sysselsatta får högre disponibla inkomster genom en skattesänkning. Det troliga utfallet är att lönen före skatt blir lägre än som annars skulle ha blivit fallet, samtidigt som lönen efter skatt blir högre. Den högre lönen efter skatt kan antas öka arbetskraftsdeltagandet. Den lägre lönen före skatt innebär lägre lönekostnader för såväl företag som den offentliga sektorn, vilket gör det både lönsamt och möjligt att anställa fler.”
Oppositionen, med Lars Ohly i spetsen, vill i praktiken riva upp det som regeringen genomfört. Mot bakgrund av Calmfors resonemang innebär detta i praktiken att Ohly et al vill se till att fler förlorar jobbet och att skatterna höjs. Hur konstruktivt är det?
Kent, berätta varför Calmfors har fel, och du och oppositionen har rätt?
Haralampos
Det är fascinerande att Alliansen bygger en så stor del av sin arbetsmarknadspolitik, i den mån man nu kan kalla den för det, på föreställningen att människor är lata och inte vill söka jobb!
Ni bygger den på att vi som tillhör ”arbetarklassen” skulle vara några slöfockar som hellre vill leva på ”bidrag” än arbeta!
Det är en godsherre mentalitet som man trodde var död och begravd sedan länge!
Men tydligen lever den och frodas i Alliansens föreställningsvärld!
Du skrev:
“ett av flera åtgärder som regeringen genomfört för att hjälpa människor komma ifrån utanförskap:”
“Vid en analys av jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter gäller det…att skilja mellan kort och lång sikt. Effekten på kort sikt uppkommer i huvudsak därför att efterfrågan påverkas…”
“Den långsiktiga effekten av jobbskatteavdraget uppkommer därför att jämviktssysselsättningen påverkas. En mekanism är att arbetslösa och andra icke sysselsatta kan antas söka mer energiskt efter arbete om lönsamheten av arbete i förhållande till bidragsförsörjning ökar.”
Peter Strobl skrev i ett tidigare inlägg:
“Regeringen bedriver en högkonjunktur arbetsmarknadspolitik i en lågkonjunktur.
Med förödande resultat.”
Här har ni resultatet:
Citat från Kronofogdemyndighetens hemsida:
“Allt fler personer i Sverige kan inte betala sina skulder.”
“Under 2008 slog antalet ansökningar om betalningsföreläggande till Kronofogden alla rekord och passerade miljonstrecket för första gången någonsin. Kronofogden har sedan sista kvartalet 2008 sett en eskalering i ökningstakten.
“— Vi kan se att det börjar bli fler människor som har det svårt med att betala sina räkningar, säger Eva Liedström Adler, rikskronofogde. Den rådande lågkonjunkturen, med bland annat en kärvare arbetsmarknad, riskerar att öka de privatekonomiska problemen för många människor under åren som kommer. Samtidigt har också antalet försäljningsärenden av fastigheter och bostadsrätter ökat med nästan 20 procent.”
“— Vi ser att många skuldsatta har det svårt att komma ur skuldfällan och att det kan leda till ett livslångt utanförskap, säger Anna-Karin Lindahl, från Kronofogden. Vi kan se att överskuldsättningen är ett mycket stort problem som kostar samhället 30-50 miljarder årligen.”
Citat från Alliansfritt Sveriges hemsida:
“September 8, 2009 – Rejält ökade socialbidragskostnader
NOTIS. Socialbidragskostnaderna fortsätter att öka – under andra kvartalet i år ökade utbetalningarna med 16% mot motsvarande period förra året för att uppnå den totala summan av 2,8 miljarder kronor. Bidragande faktorer är regeringens reformer som lett till att en halv miljon löntagare lämnat arbetslöshetsförsäkringen och de nya sjukförsäkringsreglerna, som i båda fallen förpassar folk till socialbidrag.”
Johan Dahlén, statistiker vid socialstyrelsen konstaterar att
“Det belopp som betalades ut i ekonomiskt bistånd under det andra kvartalet år 2009 är det högsta belopp som betalats ut under den senaste femårsperioden”
Dessutom har hushållens sparandet som sagt ökat med 400%, alltså har inte jobbskatteavdraget använts till konsumtion som ju är en av grundpelarna i den ekonomiska teorin!
Ni kan inte idka så pass mycket självkritik att ni vill se att ekonomiska teorier är en sak och verklighet en annan!
Ni bara kör på som om inget har hänt, som om ni inte ser de människor som har blivit lidande av eran politik!
Arrogans, kalls sådant!
Intressant att notera att det är en lönesänkar linje ni driver, då vet vi det!
Låg lön, låg skatt och mindre pengar till välfärd för de som ramlar mellan stolarna, okay då vet vi!
Det amerikanska samhället är ert ideal, fattigdom, utslagning och bra sjukvård endast för dem som har råd med försäkringar är vad ni vill ha!
Som om vi inte redan hade förstått det!
Och så undrar ni varför opinionssiffrorna ser ut som de gör! Ni tycks tro att det handlar om att ni inte nått ut med budskapet hur bra er politik är för oss alla! Inte en tanke på att det är innehållet i budskapet som ogillas av allt flera medborgare!
Skall passa på att upplysa er om att budskapet har nått fram till alla arbetslösa och sjuka och alla deras anhöriga, vänner och bekanta!
Bara så ni inte behöver fundera på det menar jag!
Haralampos
En kompletering till mitt tidigare inlägg:
Budskapet har nått en del gamla borgliga politiker också, tydligen! Här följer en länk:
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6470582.ab
Kent m.fl.
jag noterar att du inte svarar på min fråga. Jag upprepar den igen:
berätta varför Calmfors har fel, och du och oppositionen har rätt?
Du får gärna kika på http://www.jobbskatteavdrag.se/ ifall du vill veta mer om jobbskatteavdraget
Haralampos
Förstår nu varför ni med en dåres envishet fortsätter att driva skattesänknings linjen. Ni ser helt enkelt inte verkligheten!
Jag presenterade ju för dig i mitt förra inlägg vad som har blivit resultatet av er politik!
Socialbidragen skjuter i höjden! Kronofogdemyndigheten visar på att skuldsättningen ökar! De exekutiva försäljningarna av bostäder ökar!
Människor som är sjuka utförsäkras, en del tar tom. med livet av sig!
De skall söka jobb som inte finns, annat än i teorin!
Det är de som är arbetslösa, det är de som är sjuka som nu ingår i statistiken för socialbidrag och i statistiken för skuldsättningen hos KFM!
Det är dessa människor som drabbas av att ni leder ett land med en ekonomisk teori som bas och ledstjärna!
Jag berättade också för dig att sparande nu ökat med 400%, förstår ni inte att det är till det som jobbskatteavdraget används?
Hur tusan skall en skattesänkning som används till sparande leda till flera jobb?
Läs vad Peter Strobl skriver:
“Regeringen bedriver en högkonjunktur arbetsmarknadspolitik i en lågkonjunktur.
Med förödande resultat.”
I en sån lågkonjunktur som vi nu har kan man ju inte bedriva en politik som går ut på att människor skall leva i fattigdom för att de har blivit arbetslösa och skall “motiveras” att söka jobb! Vilka jobb?
Det är ju en politik man möjligtvis kan driva i en högkonjunktur, med ett stort utbud på arbetsmarnaden!
Ja, jag vet inte hur jag skall förklara det bättre! Kanske du skulle öppna ögonen och se verkligheten, det är väl det bästa råd jag kan ge dig! Om du fortfarande inte förstår då, ja då beror det nog mest på dig själv!
Haralampos
En komplettering till förra inlägget.
Jodå, jobbskattesidan har jag varit inne på många gånger
Brukar ta ett exempel som tydligt visar vilka som gynnats mest av jobbskatteavdraget och de andra skattesänkningarna:
Inkomst 19 000:-/mån. avdrag 1 387:-/mån.
Inkomst 80 000:-/mån. avdrag 3 216:-/mån.
Kan det bli tydligare än så?
Haralampos
Här har du mera att läsa:
“Det är just förändringarna i a-kassan och nya riktlinjer hos försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som är den direkta orsaken eller med andra ord exakt den politik alliansen van valet med 2006 med lite mer än 100000 röster. Den moderatledda alliansens arbetslinje.
– Vi har en stor grupp arbetslösa som inte får någon a-kassa utan tvingas leva på försörjningsstöd, men vi vet inte om det beror på att de gått ur a-kassan eller att de inte kvalificerat sig. För oss är det oerhört viktigt att Arbetsförmedlingen hjälper de arbetslösa med försörjningsstöd på samma sätt som de med a-kassa. Vi har inte ekonomisk möjlighet att göra det, vi har till och med tvingats varsla 40 anställda om uppsägning, säger kommunalrådet Marie Olsson (S).
I Haparanda har socialbidragen ökat med 81 procent under 2008.
– Det finns en klar koppling till försämringen av a-kassan och sjukförsäkringen, säger kommunalrådet Sven-Erik Bucht (S).”
Per, Haralampos och hela Alliansregeringen
Att inte vilja se och ta till sig den effekt ens politik har haft på så många människor är för mig höjden av arrogans!
Att leda ett land enbart på politisk ideologi och efter en ekonomisk teori är för mig höjden av arrogans!
Hur är det man brukar säga nu igen, jo:
“Högmod går före fall!”
God natt!
Kent: Jag hinner inte svara på allt du tar upp men här några kommentarer:
Jag inledde hela denna diskussionen med att skriva om den smutsiga valrörelse jag befarar. Den har redan inletts. Med anklagelsen att människor begår självmord därför att de får ersättning från ett socialförsäkringssystem istället för ett annat har både Jan Josefsson och de rödgröna satt ett lågvattenmärke i debatten. Rädsla är världens starkaste och samtidigt sämsta känsla. Att spela på den för att vinna politiska poänger och att påstå att regeringens politik driver människor till självmord är så lågt det går att komma i den politiska debatten. Det visar dessutom en mycket låg respekt för den situation som människor som är deprimerade eller har psykiska problem, befinner sig i.
Det ökade sparandet. Jag vet inte var du har fått siffrorna du hänvisar till ifrån men det ökade sparandet i Sverige 2009 beror rimligen på att börsen vände uppåt. Under alla förhållanden är det även viktigt att veta från vilken nivå sparandet har ökat. Jobbskatteavdraget gynnar svenskar med låga eller medelhöga inkomster, inte svenskar som har ett särskilt högt sparande. Därför är det ett utmärkt sätt att stimulera efterfrågan i en lågkonjunktur. Klassisk Keynes.
Slutligen. I en lågkonjunktur ökar alltid skuldsättning, konkurser och uppsägningar. Det sker oavsett partifärgen på den regering som råkar sitta vid makten. Läs istället här om vad Fp har gjort för att begränsa främst unga personers skuldsättning.
[...] upprepar jag min fråga till oppositionen. Hur ser era åtgärder mot arbetslösheten ut? Nedan har jag gjort en [...]
[...] Fortfarande väntar vi alltså på de rödgrönas åtgärder för att få fler i arbete, det Sahlin själv påstår sig prioritera allra högst. [...]
Hej Per!
Jag håller helt med dig om att det verkar bli en smutsig valrörelse. I Partiledardebatten i Riksdagen idag så använde återigen Mona Sahlin uttrycket “stupstocken”. Bara det säger en hel del om vilken nivå retoriken hamnar på.
Men, själv aktar jag mig noga för den typen av uttryck. Själv funderar jag istället utifrån att hitta “lösningar” på problem. Eftersom jag själv har en bred akademisk kompetens, men ändå inte kommer någonstans med arbetsmarknaden, dvs jag blir bortsorterad/bortvald varje gång då det är mer än stenhård konkurrens.
Att det är konkurrens om jobben är naturligt, och det är inget partis fel.
Frågan man istället bör ställa sig som vanlig människa är:
1) Hur mår de som aldrig släpps in någonstans på arbetsmarknaden trots att de är mycket aktiva med att söka jobb.
Jag tänker i första hand på de som är i min egen situation, dvs vi som tog examen och sedan drabbades av det borttagna studerandevillkoret direkt. Själv började jag att söka jobb aktivt redan under min studietid eftersom jag verkligen vill jobba och bidra till samhället. Jag sökte alla möjliga lämpliga extrajobb/deltidsjobb, men hamnade hela tiden bland de bortsorterade/bortvalda, eller snarare i “den svenska frysboxen”.
Ju mer aktiva vi är desto fler NEJ TACK får vi. Vi kan se att travarna med NEJ TACK växer med expressfart. Själv har jag travar med NEJ TACK svar som är så stora att de går från golv till tak och täcker två hela väggar i ett rum. Däremot har jag inte fått ett enda positivt svar någon gång.
Jag och andra i den här situationen brukar kalla det för att vi är “Persona Non Grata – Icke önskvärda” på arbetsmarknaden i Sverige. Detta har vi också fått bekräftat av Svenskt Näringsliv genom rapporten “Akademi eller verklighet” där just vår grupp av unga akademiker hängs ut och förklaras som “OANSTÄLLBARA” enligt Svenskt Näringsliv. Samma sak framkommer i TCO rapporten “Jakten på anställningsbarhet” där man intervjuat ett flertal arbetsgivare och personalchefer som drar oss alla över en kam.
De pekar bland annat på att dessa akademiska teoretiska utbildningarna saknar en naturlig koppling till arbetsmarknaden/näringslivet, vilket gör oss ointressanta i arbetsgivarnas ögon.
Då förstår man varför det är så svårt för någon av oss att komma någonstans på arbetsmarknaden.
Hade det här hänt ett företag tex i Amerika, då hade de fått skydd genom Chapter 11 (organized bankruptcy).
Men, nu rör det sig om individer och om Sverige. I Sverige har vi inget skydd utan står helt skyddslösa och rättslösa.
Många av dessa riskerar att mycket snabbt drivas till personlig konkurs därför att CSN har blivit tuffare med återkrav av studielån, och de bryr sig inte om hur verkligheten ser ut för den drabbade individen. Det går inte att förhandla med dem utan de hotar genast med Kronofogden. Förut så kunde man komma överens med dem om att dela upp det hela i mindre fakturor/avbetalning, men nu säger de NEJ och skall ha allt återbetalt på en gång även om man inte kan. Dessutom väntar de inte 3-6 månader som var brukligt tidigare. Jag vet många som fått påhälsning av CSN och med Kronofogden i släptåg redan 72 timmar efter examen.
Det är djävligt inhumant att behandla människor på det sättet.
Det förbättrar ju inte hälsan hos dessa människor, snarare kan det vara det som i värsta fall knuffar dem över kanten till att ta sitt liv.
Jag tycker det är viktigt att vi vågar diskutera det här öppet och att de partier som stod bakom beslutet att ta bort studerandevillkoret kommer ut och pratar face-to-face med de av oss som drabbats mycket hårt av beslutet. Jag tycker inte det är en orimligt krav utan det kan vara början till en dialog och förhoppningsvis en början till förtroendeskapande åtgärder.
Bollen ligger nu hos ER i alliansen. Är ni villiga att lyssna på oss och försöka förstå vad det är vi går igenom, eller är dörren till dialog och förståelse stängd och låst?
Sanningen är den att det är mer än stenhård konkurrens om alla jobb överallt i hela Sverige. I genomsnitt är det 900 sökande till varje jobb, och i vissa fall är det upp till 3000 sökande på varje ledigt jobb. Det betyder att någonstans mellan 899 – 2999 sorteras bort direkt varje gång, och är hänvisade till det permanenta utanförskapet oavsätt hur hårt de anstränger sig.
Eftersom de allra flesta har tvingats finansiera sina studier med hjälpa av studielån så har de allra flesta av oss inte råd att ta emot praktik eftersom det inte betalar den typen av GIGANTISKA återkrav som CSN (statens terroristorganisation) ägnar sig åt. Jag skulle vilja likna CSN vid en maffiaorganisation som bedriver utpressningsverksamhet.
Därför behövs det andra lösningar i Sverige, tex den typen av lösning som används i Kanada där man för länge sedan har knutit ihop akademi med arbetsmarknad genom sitt federala program “federal student work experience program” tillsammans med en flexibel rekryteringsväg, nämligen det federala programmet “The Canada School of Public Service”, som också kompletteras med
att det finns Entry Level Jobs – No Experience Needed inom ett flertal olika bransher. Fördelen med Entry Level Jobs är just minimala eller icke-existerande krav på arbetslivserfarenhet, vilket gör att steget in på arbetsmarknaden för unga akademiker är mycket lättare i Kanada än i Sverige och EU.
Det är likadant i Amerika där man har sitt “University-Community Partnerships” som bättre förbereder studenterna för tiden efter examen då de får kvalificerad och meriterande erfarenhet redan under sin utbildning utan att behöva utsättas för oseriösa bemanningsbolag som utnyttjar unga människor hur som helst och utan trygghet. Dessutom har man också Entry Level Jobs inom väldigt många olika branscher, och även här är det tal om minimala eller icke-existerande krav på arbetslivserfarenhet. Vilket gör steget från högre utbildning till arbete mycket enklare i Amerika än i Sverige och EU.
Sverige har en hel del att lära av det här om vi vill att pressen på socialen skall minska och om vi vill undvika att Kronofogden skall
dränkas i alla ärenden som kommer från CSN. Studier visar på att en majoritet av Kronofogdens ärenden är just ärenden från CSN , därför att studerandevilllkoret tagits bort och att dessa personer redan försökt under en lång tid att själva ta sig in på arbetsmarknaden genom att redan under sin utbildning söka olika extrajobb/deltidsjobb, men att de har blivit bortsorterade/bortvalda gång efter annan och därför hamnat helt utanför både arbetsmarknaden och samhället efter examen, och de har inte haft någon anhörig eller några släktingar de kan vända sig till för att få hjälp, och de har heller inte fått hjälp av Arbetsförmedlingen, inte heller av de kompletterande aktörerna och heller inte av jobbcoacherna därför att dessa resonerar som så att de inte kan hjälpa unga akademiker därför att dessa har så lång rekryteringsprocess eftersom de ofta har en utbildning som inte har någon koppling till arbetsmarknaden och därför blir det i princip omöjligt att matcha dem mot några lediga jobb i Sverige, och därför väljer jobbcoacherna att tacka NEJ till att hjälpa unga akademiker, speciellt om det är samhällsvetare.
Här har vi vår tids största nöt att knäcka, dvs vem kan hjälpa de som ingen vill hjälpa, nämligen unga arbetslösa akademiker och då i första hand samhällsvetare med längre teoretiska utbildningar bakom sig.
Lösningen hittar vi i Nordamerika, nämligen det finns många som vill anställa just unga akademiker och då i första hand samhällsvetarna. Man hittar dessa aktörer via monster.com , Monster.ca , Simplyhired.com och Simplyhired.ca
Då gäller det att jobba tillsammans med dessa aktörer istället och att fixa fram de tillstånd som behövs för att svensk arbetskraft skall kunna jobba på den nordamerikanska arbetsmarknaden istället för att gå arbetslösa hemma i Sverige. Idag är det i princip omöjligt för den enskilda individen att söka dessa tillstånd, därför att regelverket ändrades efter September 11th 2001, så det inte längre går att söka dessa tillstånd via ambassaden.
Detta är något vi måste jobb med, för en fungerande arbetslinje kräver att människor behandlas med respekt och med medmänsklighet och empati. Att svenska arbetsgivare inte vill anställa hela grupper av människor bara på grund av deras utbildningsbakgrund skall inte medföra att dessa individer straffas ut av samhället och staten och göms undan och kränks genom AF-trams som JUG , FAS 3 och LYFT.
Jag tror av hela mitt hjärta att det är bättre att samverka med de Nordamerikanska aktörerna och därigenom hitta lösningar för varje enskild individ. AF skall lämnas utanför, för de har inget att tillföra. De kompletterande aktörerna skall heller inte deltaga i dialogen utan det måste skötas helt utan dessa.
Mvh
Mikael