Den ränta Riksbanken sätter kan inte vara särskilt mycket lägre än ECBs eftersom det skulle få till följd att bankernas kapital strömmar ut ur landet till eurozonen där avkastningen är större. Den utökning av penningmängden som är syftet med en räntesänkning motverkas därmed. (En annan effekt är att kronan deprecieras)

Den längre svaret: En centralbank bestämmer ju egentligen inte räntenivån. Vad den gör är att sätta ett mål för räntenivån som centralbankens börsmäklare ska uppnå när de gör sina transaktioner i handeln med statliga värdepapper (statsobligationer). Om centralbanken “sänker” räntan inträffar följande: För att mäklarna ska nå det lägre räntemålet måste de köpa upp fler obligationer från bankerna. Syftet är att öka penningmängden – det är ju ytterst det som stimulerar ekonomin. Men om ECB erbjuder en högre avkastning på statsobligationer kan de svenska bankerna sälja svenska obligationer, men samtidigt köpa tyska eller franska obligationer. Bättre avkastning till samma risk. Läckaget riskerar att bli för stort och penningmängden ökar inte utan Riksbankens åtgärder resulterar bara i att svenska banker håller fler utländska statsobligationer.

Ungefär så ser problemet ut för den “lilla” Riksbanken i relation till den “stora” marknadsledande ECB.

Du skriver att ECB har hållit en fyra gånger så stor styrränta under krisen. Fyra gånger så stor ränta kan ju fortfarande vara en liten skillnad om räntan är mycket låg. Därutöver vet jag inte om de värdepapper som ECB och Riksbanken handlar med när de sätter sin räntor är av exakt samma karaktär. Det kan ju hända att ECB får upp penningmängden till en given nivå vid en något högre ränta. Kort sagt svaret på varför det kan se ut så som du beskriver kan jag inte, men uppfattningen att en liten centralbank har svårt att avvika i räntesättningen från en marknadsledande centralbank, tror jag är ganska vedertagen.

Det är naturligtvis rätt att valutaförsvagningens effekter på exporten är av mer kortsiktig och konjunkturell karaktär jämfört med eurons effekter på exporten. Men faktum kvarstår. Om Sverige hade infört euron som valuta t.ex. den 1 januari 2008 skulle stimulanseffekten för svensk ekonomi sannolikt ha blivit betydligt större än effekten av att kronan sjönk i värde under vintern och våren 2009. Det är faktiskt tolkningen av de senaste årens forskning och det är det jag menar att många journalister och opinionsbildare förefaller bortse ifrån därför att det inte stämmer med deras egna (schablon-)föreställningar om eurons effekter på vår ekonomi.

En poäng med en egen räntepolitik är att den kan verka konjunkturutjämnande. På det sättet minskar vi risken för massarbetslöshet som sedan biter sig fast. En långsiktigt högre exportnivå kan ge lite högre BNP, och det är förstås också trevligt. Men en helt annan effekt, så jag tycker att du jämför äpplen och päron när du ställer 45 mot 150 miljarder. I stället handlar det om ett val mellan två system med för- och nackdelar: går vi över till euron får vi högre BNP men riskerar större svängningar i arbetslösheten.