Per Altenberg – ett liberalare Sverige

För er som inte kunde följa Folkpartiets landsmöte live delger jag här mitt anförande om en tredelad föräldraförsäkring.

“Regeringen har under mandatperioden skärpt kraven i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Syftet är att stödja arbetslinjen. Dessa förändringar välkomnas av konservativa opinionsbildare. Men när kraven handlar om föräldraförsäkringen blir reaktionen den motsatta. Då heter det att förmånstagarna själva ska få bestämma. Då betraktas plötsligt bidraget som en privat inkomst. Vad är orsaken till detta tvära kast till bidragslinjen? Jag tror dessvärre att skälet är att krav i just föräldraförsäkringen förknippas med jämställdhet och kvinnors anknytning till arbetsmarknaden. Det är tydligen oerhört provocerande på 2000-talet.

När det gäller jämställdhet förväntas vi liberaler sitta still i den konservativa båten. Det ska vi inte göra. Istället bör vi driva jämställdhetslinjen. Ett grundkrav bör då vara att inga offentliga ekonomiska styrmedel – inte heller föräldraförsäkringen – ska vara utformade på ett sätt som motverkar jämställdhet på arbetsmarknaden. Det gör föräldraförsäkringen idag. Därför krävs en reformering om vi ska säga ja till framtiden.”

Ett ideologiskt post skriptum: Klassiska liberaler vill avskaffa föräldraförsäkringen. Deras argument går ut på att staten inte ska lägga sig i beslut i den privata familjesfären, i synnerhet inte om det sker via skattefinansierade bidrag. Det är argument som jag respekterar men inte håller med om. Att anföra klassiska liberala argument för att ett offentligt bidrag (som föräldraförsäkringen egentligen är) ska ha en viss konstruktion snarare än en annan, har jag däremot svårt att förstå. Om man som liberal accepterar att vi i utgångsläget har en skattefinansierad föräldraförsäkring borde det inte vara svårt att ställa sig bakom principen att föräldraförsäkringen inte får vara utformad på ett sätt som motverkar jämställdhet på arbetsmarknaden.