Per Altenberg – ett liberalare Sverige

Igår presenterade socialdemokraterna och deras båda samarbetspartier en gemensam politik “för ett modernare Sverige” på DN debatt. Innehållsmässigt var artikeln tunn. Istället för att presentera ny politik hänvisar de rödgröna till förslag som ska presenteras av olika arbetsgrupper senare i vinter. Vi får alltså vänta ett tag till på besked från oppositionens regeringsalternativ.

Under rubriken arbetslösheten får vi dock veta följande om de rödgrönas ekonomiska politik: De vill “investera i människor” (som om regeringens politik gick ut på att investera i möss). De vill stärka de anställdas inflytande (När bankdirektörerna längtar till 1999 blickar de rödgröna ända tillbaka till 1970-talet). Och de vill “se en nära samverkan mellan stat och näringsliv” (Staten och kapitalet är tillbaka. Förvänta er en renässans för Blå tåget vid en rödgrön valseger).

Socialdemokraternas irrelevans i den ekonomisk-politiska debatten är märklig. S var fram till 2006 det statsbärande partiet i Sverige men på bara några år har deras inflytande över den ekonomisk-politiska debatten i Sverige reducerats till nära nog noll. Det enda vi hör från Thomas Östros är kritik mot alliansregeringen. Det finns inte tillstymmelse till egen agenda. Varför? Jag tror det beror på rädsla för att göra fel och för att stöta sig med viktiga väljargrupper. Den andra förklaringen är oförmågan att komma överens med de båda samarbetspartierna. Miljöpartiet är i bästa fall är ointresserade av ekonomisk politik och vänsterpartiet har en helt annan grundsyn på relationen marknad-stat. I brist på en egen agenda hoppas s att kritiken mot alliansen ska räcka för att vinna valet 2010. Jag tror att det är ett stort misstag. Även om s mot förmodan skulle vinna valet så blir bristen på förnyelse ett långsiktigt problem som bara kommer att växa så länge de inte gör något åt det.

Istället dominerar moderaterna och Anders Borg för tillfället den svenska ekonomiska-politiska debatten. Det är välförtjänt. Borg & co har gjort en gedigen analys av problemen i svensk ekonomi och på svensk arbetsmarknad, en analys som banade vägen för en förändring av moderaternas politik. Som Peter Wolodarski skriver i en ledare i gårdagens DN har Borg dessutom samlat en imponerande ekonomisk kompetens kring sig.

Förra veckans fp-rapport om en moderniserad arbetsrätt visar glädjande nog att det även börjar röra sig inom mitt eget parti. På samma sätt som oppositionen behöver utveckla sin ekonomiska politik måste vi inom alliansen utveckla en långsiktig ekonomisk politik bortom lågkonjunkturen. Folkpartiets initiativ är därför glädjande. Även globaliseringsrådet kom i våras med en hel del intressanta förslag av långsiktig karaktär. Förhoppningsvis kommer dessa förslag att prägla nästa mandatperiod vid en ny alliansseger i valet 2010. Arbetsmarknaden måste fungera bättre och därför krävs en modernisering av arbetsrätten. Det även rimligt att småföretagare som tar större risker och inte omfattas av samma trygghetssystem som löntagare får behålla mer av sin inkomst efter skatt. Därför måste de så kallade 3:12-reglerna avskaffas eller reformeras, t.ex. via en proportionalitetsregel. Och utbildning ska löna sig. Därför bör värnskatten avskaffas och den statliga inkomstskatten sänkas så att högst 15% av arbetstagarna betalar statlig skatt. Framtidens ekonomi innebär också en betydligt större krav på kontinuerlig utbildning och rörlighet på arbetsmarknaden. Därför krävs starkare ekonomiska incitament för regelbunden kompetenshöjning i Sverige.

Den allra viktigaste och samtidigt enklaste strukturella reformen för svensk ekonomi vore dock att införa euron. De senaste forskningsresultaten visar på häpnadsväckande starka effekter på handeln i länder som inför euron. Jag återkommer till detta inom kort antingen här på bloggen eller i artikelform.

Andra bloggar: Seved Monke, Martin Ängeby, Mark Klamberg, Sebastian Hallén, Niclas Berggren, Andreas Bergh, Niklas Frykman, Politikerbloggen, Rödgrön.nu.

Relaterade nyheter: DN: Ett år kvar till valet, DN, Svd: Bra betyg åt regeringen, Aftonbladet, DN, Svd, DN, Svd.