Per Altenberg – ett liberalare Sverige

I höstas lovebombade Johan Norberg Maria Wetterstrand på Newsmill. Kärleken drogs snabbt tillbaka, men gav närmare nio månader senare upphov till en intressant debatt om liberalismen i Almedalen. Läs mitt eget bidrag till debatten här.

Norbergs kärlekshistoria med Wetterstrand återupplivades delvis i Almedalen nu på morgonen. Han la flera gånger upp bollen för att Wetterstrand skulle kunna smasha och vinna liberala poäng. Tydligast framgick det av frågan om hon var för frihet baserad på konsumtion, bilar och långa flygtransporter om det skedde helt fossilfritt? Wetterstrand svarade dock inte som Norberg hoppades. Hon ansåg att det finns andra aspekter (t.ex. utsugning av utvecklingsländer) som gör att hon är motståndare till ett samhälle med masskonsumtion och långa transporter. Däremot var hon inte motståndare till Ullared…

Som framgår av min Newsmillartikel anser jag att det är uppenbart att Folkpartiet är det bästa alternativet för storstadsliberaler om man har liberala kärnvärden som måttstock (snarare än lågt ställda initiala förväntingar). Vad är det som gör att klassiska liberaler som Johan Norberg trots det är så besvikna på Folkpartiet liberalerna att de söker med ljus och lykta efter andra alternativ att hissa och hylla? Det är en fråga som vi folkpartister bör fundera på i hängmattan. Inte för att vi nödvändigtvis ska orientera oss mot klassisk liberalism ideologiskt, utan för att det är viktigt att det hela tiden finns ett ömsesidigt släktskap mellan Folkpartiet liberalerna och vår tids fristående intellektuella liberaler.

Slutligen till en fråga jag själv hade velat ställa till Wetterstrand. Den är retorisk men likväl ideologiskt talande: Synen på offentligt vs. privat ägande är en ideologisk vattendelare. Under 1950- och 60-talet köpte röd-röda majoriteter i Stockholms stadshus upp enorma arealer jordbruks- och skogsmarker i hela mellansverige. Jag och den övriga alliansmajoriteten i fastighetsnämnden i Stockholm säljer nu av dessa fastigheter i snabb takt. Stockholms kommun ska inte äga jordbruksmark och vi kan använda en del av vinsten från försäljningarna till att göra framtidsinvesteringar i t.ex. energieffektivisering. Klockren liberal politik. Miljöpartiet säger konsekvent nej till försäljnngarna. Ibland är de t.o.m. mer renlärigt röda i sin uppfattning än socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Hur kommer det sig?

Bloggar: Begrundat o plitat, Pophöger.