Per Altenberg – ett liberalare Sverige

En av Folkpartiets viktigaste frågor i valet till Europaparlamentet 2009 var att Sverige bör bli medlem av euron. Ett år senare tycks det förvåna en del bedömare att vi fortfarande har samma inställning.

Euron är på god väg att bli Europas gemensamma valuta. Om några månader blir Estland det 17:e EU-landet som inför euron. I takt med att land efter land ansluter sig förlorar Sverige allt mer såväl ekonomiskt som politiskt på att stå utanför. Därför bör vi ha en ny folkomröstning om euron. Sverige får inte fastna på fel sida historien.

När skuldkrisen exploderade under våren var det bara Folkpartiet som stod upp för euron i svensk politik. Vi darrade inte på manschetten. Vi backade inte från ansvaret att föra debatten med utgångspunkt i det Europa som Sverige är så beroende av ekonomiskt och politiskt.

I första hand handlar eurodebatten i Sverige om att förverkliga visionen om ett enat, helt och fritt Europa, den vision som föddes i och med Berlinmurens fall 1989. I andra hand handlar den om en grundläggande insikt om att Sveriges välstånd är beroende av vår omvärld, i synnerhet av Europa. De som vill påskina att Sverige klarar sig bäst med egen valuta, saknar perspektiv på de förändringar världen nu går igenom. För det tredje är det mycket som talar för att Sverige är ett land som skulle gynnas starkt av att införa euron. Vi har ordning på våra statsfinanser. Vi har ett exportbaserat välstånd (studier pekar på att euron stimulerar handel och investeringar kraftigt). Våra grannländer går med dessutom i eurosamarbetet ett efter ett, nu senast Estland. Det gör att kostnaderna av att stå utanför växer. Vi om någon skulle tjäna på att införa euron som valuta.

En annan sak som är positiv bieffekt av eurodebatten: Euron är en av få frågor i dagens politiska landskap som inte är blockskiljande. Istället förenar euron anhängare och motståndare över blockgränserna. Det är välgörande i ett politiskt landskap som riskerar att förtorftigas.

Bloggar: Sörliden, Annika Beijbom.