Forum för levande historia berättar för tillfället om kommunistiska brott mot mänskligheten. Närmare bestämt om Pol Pot och Kambodja. Följden har blivit att gamla konflikter kommer upp till ytan. Peter Wolodarski analyserar i en utmärkt krönika i dagens DN hur svenska intellektuella kunde trampa så snett i synen på kommunismen under 1900-talet. Vietnamkriget, ideologiska ideal om social jämlikhet och rättvisa samt McCarthy-erans obehagliga kommunistjakt i USA är några förklaringar han tar upp. Idag är Gunnar Bergström ångerfull medan Jan Myrdal inte mår bra av Forums berättelse. Myrdals åsikter förefaller närmast infrusna i en tidskapsel.
Det som förvånar mig är oförmågan hos dåtidens intellektuella att ta ett steg tillbaka och betrakta det som skedde i t.ex. Kambodja med mänskliga ögon. Dokumentationen fanns. Varför ställdes inte grundläggande frågor? Är det uttryck för en god eller en ond regim att miljoner människor fördrivs och dödas?
Mysteriet tror jag har sin förklaring i att principen att ändamålen helgar medlen finns inbyggd i kommunismen. Om det bara gick att rycka upp det borgerliga samhället med roten så skulle utopin om det klasslösa samhället förverkligas. Därmed rättfärdigades också morden och förtrycket. Det är förklaringen till det kommunistiska mysteriet. Lösningen fanns hela tiden i ideologins grundläggande teser. Detta är något som förnekas än idag av ledande socialister, även sådana som inte längre kallar sig för kommunister.
Vad kan vi som lever idag dra för lärdomar? Har det funnits tillfällen i modern tid då regeringar i väst har tillämpat principen om att ändamålen helgar medlen? Ja, självfallet. Irakkriget är ett exempel slås jag av. Situationen i Irak kan inte på något sätt jämföras med Pol Pots Kambodja men argumentationen inför Irakkriget hade mycket starka element av “ändamålen helgar medlen”. Det var en konservativ amerikansk administration som drev igenom Irakkriget mot världssamfundets vilja. Priset blev enormt, såväl i mänskligt lidande som i politiskt kapital för USA.
Nyheter: DN, Expressen: Madon, DN: Fröberg, Svd.
Bloggar: Seved Monke, Ulf Nilsson, Björn Östbring, Seved Monke 090916.
Du skriver, “Myrdals åsikter förefaller närmast infrusna i en tidskapsel”, ett fenomen som vi konstaterar verkar vara legio. Vi har funderat många gånger, under våra balader – vart tog våra studiekamraters värderingar vägen? Personerna som vi tänker på var våra kamrater under studieåren i Uppsala på 60/70-talet och med vilka debatternas vågor gick höga. Alla institutioner – från sociologen till den juridiska – befolkades av en mer eller mindre högljudd vänsterrörelse. Men idag, känner vi dessa “kamrater” som väletablerade och väl integrerade i dagens borgerliga samhälle – och de tycks trivas. Att i dagsläget konfrontera dem med krav på eventuella avböner är egentligen ointressant, utan den fråga som intresserar oss mest är – vilka var drivkrafterna som gjorde dessa personer till påhejare av Lenin, Stalin, Mao, Pol Pot et consortes?
[...] Länk:http://altenberg.se/?p=461 [...]
Nej Irakkriget kan inte jämföras med kambodja 1975-79 (tiden innan då USA begick folkmord där, och tiden efter när USA försökte återinsätta PolPot räknas ju inte som bekant), eftersom det dött ungefär dubbelt så många människor av Irakkriget, det har pågått fyra gånger så länge och lett till en standardsäkning och skräck för 20 miljoner människor lika länge så är Irakkriget så mycket värre att det inte går att jämföra.
Frågan är när USA:s apologeter får skit för vad de stödjer idag. Det är ju 30 år sedan Vietnamkriget som även det dödade dubbelt så många som de som dog i Kambodja 75-59, men det har inte ännu kommit någon statlig propagandabyrå och uppmärksammat det. Undrar varför?
Högerns stöd åt Pol Pot under hela 1980 talet är något som inte tas upp i FFLH:s utställning.
Lennart och Profanum: Jag och några vänner var på utställningen igår och poängen med den är verkligen inte att dra gamla FNLare i smutsen. Den handlar om hur ideologisk blindhet och selektivt seende kan få människor att ursäkta fruktansvärda grymheter även efter det att dokumentationen om dem finns tillgänglig. Efter bara fem minuter på utställningen är det dessutom alldeles uppenbart att det var den världsfrånvända Maoistiska ideologin som fick Röda Khemererna att genomdriva en politik som i backspegeln är något av det mest vansinniga världen har skådat. USAs eventuella förbrytelser eller högerns acceptans förändrar inte det. Vi kan inte hålla på och relativisera händelserna i Kambodja 1975-78 30 år efter att de hände. Då missar vi poängen, nämligen lärdomarna för framtiden.
[...] Tidigare inlägg på denna blogg, Seved Monke, Biology and Polictics, Svensson, Jonas Sjöstedt, Sakine Madon, Mark Klamberg, [...]
Per:
Hur har vi lärt oss av historien om man stödjer nu pågående folkmord trots att grymheterna är dokumenterade och kända? Borde inte kunskaper om dåtidens folkmord kunna hjälpa oss att ta avstånd från vad USA gör i Irak och vad vi hjälper USA att göra i Afghanistan?
Vad menar du med relativiserande? USA dödade fler människor i Indokina än vad PolPot gjorde, USA har också dödat fler människor i Irak än PolPot gjorde i indokina. Menar du att USA:s brott är för grova för att jämföras med polPots?
Profanum: Det pågår inga folkmord i vare sig Irak eller Aghanistan (var får du det ifrån?) men som jag skrev i inlägget så är Irakkriget ett exempel på en argumentation som i slutändan föll tillbaka på att ändamålet helgar medlen. Med relativiserande menar jag just det du ger exempel på i din kommentar. Ni vill aldrig diskutera kommunistiska regimers brott mot mänskligheten på sina egna meriter därför att ni är så uppfyllda av detta USA. Ni för omedelbart över diskussionen till någon annan förbrytelse som ni vill jämföra kommunisternas brott med.
Hardar Cars frpn folkpartet reste till Indonesien och gratulerade folkmördaren Suharto efter att han mördat en och en halv miljoner kommunister och öst timoraner. Så var det med liberalismens folkmord.
Ingen som kommer ihåg 80-talets prat om att inte centralisera makt någonsin igen..?
Det spelar ingen roll vilken ism som används men vi verkar ha fastnat i ett ekorrhjul, tyvärr.
Per,
Naturligtvis så ska vänstern kritiseras för sitt stöd till Pol Pot men samtidigt får vi liberaler inte blunda för det västerländska nuvarande förtrycket där vi försöker nå demokrati med vapen i handen. Vi måste ju lära av historien och inte begå samma misstag, stringens eftersökes..
Har inte tagit mig tid att läsa alla kommentarer, men det som främst stör mig med Levande Historias arbete är hur deras uppgift går ut på att koppla så många folkmord som möjligt med kommunismen; som för att avskräcka människor från vänsterideologier idag.
För alla som läst Idlings bok är det uppenbart att kommunismen knappast var det främsta skälet till massdöden – De valda regionsledarna var analfabeta krigsveteraner med brutalt förflutet, all administration skedde muntligt, nästan 30% av landets yta hade fullständigt somderbombats av amerikanska bombräder (Graf finns på denna sida: http://www.yale.edu/cgp/), felaktiga uppgifter om bl.a. risskördar gavs ut för att undvika straff; vilket ledde till felaktiga analyser osv.
Folkmord är komplicerade händelser och inget som kan förklaras med en naiv ideologisk övertygelse eller liknande. Maktmissbruk och paranioa är typiska särdrag för diktaturer i helhet.