Feed on
Posts
Comments
Print This Post Print This Post

Nedan publicerar jag en analys av Folkpartiets och Centerpartiets ekonomiska politik som låg till grund för min och Martina Linds artikel i det senaste numret av Liberal Debatt. Detta för den som vill fördjupa sig i likheter och skillnader mellan Fp och C i den ekonomiska politiken. I artikeln valde vi att fokusera mer på slutsatser och politiska resonemang. Innebär detta inlägg att jag gör come back som bloggare? Nej, men jag har tidigare utlovat nya, spännande initiativ. Så håll ut.

Folkpartiets ekonomiska politik

På landsmötet 2009 beslutade Folkpartiet att driva följande frågor i skattepolitiken:

  • en ny stor skattereform.
  • en obligatorisk och allmän arbetslöshetsförsäkring
  • avskaffad värnskatt och sänkt statlig skatt
  • sänkt kapitalinkomstskatt
  • slopade fåmansbolagsbeskattning (3:12-reglerna)
  • sänkta arbetsgivaravgifter
  • skatteincitament för satsningar på riskkapital genom riskkapitalavdrag.

Folkpartiet har tidigare sagt sig vara berett att höja koldioxidskatten inom ramen för en skatteväxling från arbete till utsläpp. Fp vill vidare se ett skattegynnat kompetenskonto som möjliggör livslångt lärande i arbetslivet och förespråkar en modernisering av LAS som går ut på att alla företag ska få undanta två personer från turordningsreglerna. Om arbetsmarknadens parter inte kan komma överens om reformer som innebär att kompetens får större genomslag vid uppsägning, öppnar Folkpartiet för att öka antalet undantagna till fyra.

Endast en av Fp-landsmötets prioriteringar har hittills fått genomslag i alliansens ekonomiska politik fram till 2014 – sänkningen av den statliga skatten via höjd skiktgräns.

Centerpartiets ekonomiska politik

Ungefär samtidigt som Folkpartiet höll landsmöte i november 2009 presenterade Centerpartiet sin skatterapport inför valet 2010. Rapporten innehöll följande prioriteringar:

  • en ny stor skattereform
  • utökat jobbskatteavdrag
  • sänkt statlig inkomstskatt med fem procentenheter
  • sänkta arbetsgivaravgifter
  • slopad fåmansbolagsbeskattning
  • halverad moms för tjänsteföretag
  • inkludering av IT-tjänster i HUS-avdragen
  • ett skattegynnat Framtidskonto
  • höjd koldioxidskatt

Centerpartiet har slutligen en ambitiösare reformagenda för LAS än Folkpartiet. Alla företag ska få undanta 10 personer från turordningsreglerna i LAS.

Utfallet i alliansförhandlingarna blev något mindre magert för Centerpartiet. Såväl ett utökat jobbskatteavdrag som sänkt restaurangmoms (som ersatte det dyrare förslaget om halverad tjänstemoms) och sänkt statlig inkomstskatt vann gehör i alliansförhandlingarna.

Förutsättningar för samarbete Fp-C i den ekonomiska politiken?

Finns det mot denna bakgrund förutsättningar för ett samarbete Fp-C som skulle kunna förnya alliansens ekonomiska politik?

En analys av respektive partis positioner ger blandade svar på den frågan. På flera områden finnas det en samsyn mellan C och Fp kring en ekonomisk reformagenda. I andra frågor finns det motsättningar.

Samsynen gäller kraven på

  • en ny skattereform
  • sänkt statlig inkomstkatt som ger lägre marginalskatter
  • slopad fåmansbolagsbeskattning
  • sänkta arbetsgivaravgifter
  • höjd koldioxidskatt
  • kompetenskonto/framtidskonto
  • modernisering av LAS

Det finns dock även skillnader mellan C och Fp. Centerpartiet ansluter sig till Moderaterna i synen på jobbskatteavdraget. Folkpartiet slutade däremot att aktivt stödja fler jobbskatteavdrag efter genomförandet av det tredje steget den 1 januari 2009 (i linje med Konjunkturinstitutets rekommendationer). Centerpartiet vill vidare att staten stimulerar tjänstesamhället genom en sänkning av momsen på tjänster. Folkpartiet har snarast profilerat sig som Sveriges mest industrivänliga parti. Därutöver anför Fp starka nationalekonomiska argument mot differentierade momssatser. Tjänstesamhället måste kunna växa sig starkt på egna meriter, inte för att samhället diskriminerar varuproduktion skattemässigt. Miljövinster uppnås som vanligt bäst genom att källan till problemen, t.ex. utsläpp, beskattas hårdare – inte genom en generell diskriminering av varor. Här finns en klyfta mellan de båda partierna.

Slutsatsen är att det finns grund för ett samarbete på en rad områden som skulle kunna innebära förnyad reformkraft åt alliansens ekonomiska politik. På andra områden finns det däremot klyftor mellan Folkpartiet och Centerpartiet i synen på hur tjänstesamhället och framväxten av ett mer hållbart samhälle bör stimuleras.

Slutligen: Jag förespråkar inte en sammanslagning mellan Fp och C som t.ex. Adam Cwejman och Magnus Andersson. Jag tycker däremot att analysen ovan visar att det är värt att överväga ett fördjupat samarbete inom den ekonomiska politiken.  

Bloggar: Martina Lind, Annie Johansson, Roger Haddad.

I nyhetsflödet: DN, Svd.

One Response to “Analysen bakom artikeln i Liberal Debatt”

Leave a Reply