Regeringen lägger idag fram en krisbudget. Folkpartiet har fått igenom sina viktigaste prioriteringar, däribland mer pengar till kommunerna, sänkt skatt för pensionärer, höjda studiemedel och stora satsningar på skola och utbildning. Mycket av de reformer som regeringen nu genomför, däribland det fjärde steget i jobbskatteavdraget är gammal klassisk Keynesianism. När problemen beror på lågt resursutnyttjande är det rätt att stimulera efterfrågan. Oppositionens kritik mot att staten lånar för att stimulera ekonomin är mot den bakgrunden svår att förstå. I själva verket är budgeten ett skolboksexempel på Keynesianism. Jag förstår om kritiken hade kommit från monetaristiskt högerhåll. Men från vänster? Vill Sahlin & co verkligen strama åt och höja skatten kraftigt? Vi får se hur det egentligen är med den saken när oppositionen inom kort presenterar sin(a) skuggbudget(ar).
Trots att krisen ännu inte är över finns det skäl att redan nu börja blicka bortom lågkonjunkturen. Min förhoppning är att Folkpartiet kommer att gå till val på en ekonomisk politik som fokuserar på strukturella åtgärder och förbättrar ekonomins funktionssätt på längre sikt. En politik för ökat välstånd. Om arbetslösheten ska kunna sänkas långsiktigt måste arbetsmarknaden fungera bättre. Därför krävs en modernisering av arbetsrätten. Det är vidare rimligt att småföretagare som tar större risker också får behålla mer av sin inkomst efter skatt. Därför måste de så kallade 3:12-reglerna avskaffas eller reformeras, t.ex. via en proportionalitetsregel. Och utbildning ska löna sig. Därför bör värnskatten avskaffas och den statliga inkomstskatten sänkas så att högst 15% av arbetstagarna betalar statlig skatt. På längre sikt bör vi ha rakare rör och färre särlösningar i skattestrukturen. Det behövs även förbättrade incitamentsstrukturer på de finansiella marknaderna så att långsiktigt ansvarstagande premieras och överdrivet risktagande straffas.
Den allra viktigaste och samtidigt enklaste strukturella reformen för svensk ekonomi vore att införa euron. De senaste forskningsresultaten visar på häpnadsväckande starka effekter på handeln i länder som inför euron.
I nyhetsflödet: Svd, Arbetslösheten Borgs huvudvärk, DN, Calmfors kommenterar, Oppositionen kritisk, Aftonbladet, Aftonbladet, Mellin, Borg: Vi har lagt en krisbudget, Östros kritisk, Bättre Luther än Luthor, Schück: Underskottet beskedligt.
Bloggar: Seved Monke, Ekonomistas, Mathias Sundin, Sloped Curve, Alliansfritt Sverige, Mikael Ståldal, Andreas Bergh.
[...] Sänd mina rötter regn, HBT-sossen, Dick Erixon, Dick Erixon, Per Altenberg – Ett …, Kulturbloggen, Schmolitik, HBT-sossen, Mats Engström, Annie Johansson och Hos [...]
[...] ledamöter efterlyser idag på DN Debatt en bred diskussion om den ekonomiska politiken bortom lågkonjunkturen. Vad kan jag säga? Globaliseringsrådet har [...]
[...] punkter för ett liberalare Sverige”, “Socialdemokraterna skriker ännu högre”, “En ekonomisk politik bortom krisen”, “Den hemliga önskelistan”, “Hur stort är jobbskatteavdraget?”, “S [...]
[...] Under 1980-talet utvecklade därför Paul Romer och hans kollegor en ny tillväxtteori som betraktade teknologisk innovation som en “endogen” variabel, dvs. en variabel som går att påverka. Den nya tillväxtteorin strävade efter att förklara orsakerna till teknologisk innovation och vad politiker kan göra för att påverka innovationstakten. Bland de faktorer som idag anses viktiga för att stimulera tillväxt finns fungerande riskkapitalmarknader, en konkurrenskraftig miljö för forskning, utveckling och entrepenörskap, det immaterialrättsliga regelverket, samt en frihandelsvänlig ekonomisk politik. Om Anders Borg pratar för mycket arbetslinje på regeringens sammanträden så bör forskningsminister Tobias Krantz (fp) påminna honom om att forsknings- och utvecklingsklimatet i Sverige är minst lika viktig för att den gemensamma kakan ska växa. Detta är också en av huvudpoängerna i globaliseringsrådets slutrapport och ett av skälen till att Folkpartiet betonar att det nu är viktigt att gå vidare med att omsätta dess slutsatser i en framåtblickande ekonomisk politik. [...]
[...] bakgrunden är DNs efterlysning av ett större frihetspatos i den ekonomiska politiken vällovlig. Under nästa mandattperiod behövs det mer fokus på en ekonomisk politik bortom arbetslinjen (utan att överge de viktiga reformer som alliansen har genomfört). De möjligheter som [...]
[...] nu behöver en debatt om den ekonomiska politiken bortom krisen. Jag skrev om detta i höstas (även här) och kommer att återkomma till ämnet under [...]