Forum för levande historias utställning “Middag med Pol Pot” är en succé. Sällan har debatten om såväl svenska intellektuellas förnekelse av ett folkmord som vår historieskrivning varit så intensiv som under de senaste veckorna.
Åsa Linderborg vill dock inte diskutera folkmordet i Kambodja. I dagens krönika i Aftonbladet fortsätter hon att relativisera händelserna under Pol Pot-regimen 1975-78:
“I mitten av 60-talet, i samband med Vietnamkriget, inledde USA en terroroffensiv som gör Kambodja till världens mest bombade land. Det ursäktar inte Pol Pot, men det förklarar honom; till stor det var det hatet mot terrorbombningarna som bar Röda khmererna fram till makten. När Vietnam invaderade Kambodja föll Pol Pot – och blev snart USA:s allierade. Om detta säger Forum inte ett ord.”
Jag besökte utställningen i tisdags och vår guide, Erika, inledde med att berätta om precis det Linderborg säger att Forum för levande historia tiger om. Om hur USAs bombningar av Kambodja beredde marken för Pol Pots maktövertagande. Linderborgs påstående ovan är alltså en lögn.
Linderborg skriver vidare att utställningen lika gärna borde kunna handla om andra svenska resenärer som frotterat sig med diktatorer, t.ex. Hadar Cars som besökte Indonesien 1977. Linderborgs relativism är obehaglig. Ponera att en svensk kulturskribent skulle uttrycka sig likadant om Förintelsen: Ett offentligt finansierat muséum borde inte upplysa om nazisternas förintelse av judar i Tyskland 1933-45 därför att Stalins förbrytelser under Sovjetkommunismen var lika avskyvärda. Just det skulle Lindeborg förstås aldrig säga men ni förstår min poäng. Det vore en bisarr ståndpunkt i svensk kulturdebatt.
Det är viktigt att berätta om det som hände i Kambodja 1975-78, liksom om det faktum att svenska intellektuella inte ville se att det hade hänt. Den maoistiskt inspirerade politik som Röda Khemererna förde under sin tid vid makten är något av det mest vansinniga världen har skådat. USAs eventuella förbrytelser förändrar inte det. Vi kan inte relativisera händelserna i Kambodja 30 år efter att de hände. Då missar vi poängen, nämligen lärdomarna för framtiden.
Från höger till vänster är debattörer upprörda över att Forum för levande historia upplyser om kommunistiska folkmord. Jag delar inte kritiken. Om inte statligt finansierade muséer tillåts behandla svåra och relevanta ämnen kan vi lika gärna lägga ner dem. Då borde vi rimligen lägga ner alla historiska muséer som inte bara visar upp gamla krukskärvor och stenpilar. Med Timbros och Linderborgs logik borde dessutom alla offentligt finansierade läroböcker i historia brännas. Åtminstone om de behandlar Förintelsen eller andra folkmord under 1900-talet. Ni hör hur absurt det låter. Nej, det är inte ett problem att statligt finansierade muséer tar upp svåra historiska ämnen så länge ett samhälle tillåter en fri och öppen debatt. Problemet uppstår i samhällen där historieskrivningen inte får ifrågasättas.
Bloggar: Tidigare inlägg på denna blogg, Seved Monke, Biology and Polictics, Svensson, Jonas Sjöstedt, Sakine Madon, Mark Klamberg, Mattias Svensson, Brynte, Aron Modig, Hanna Lager, Per Pettersson.
Det är väl ingen relativism (att förminska brottet genom att jämföra med något som inte är lika allvarligt) att jämföra Pol Pot med Suharto. Suharto mördade kanske lika många som Pol Pot. Kan du inte din historia?
Inte heller kritiserar Linderborg att man gör utställningen. Hon kritiserar den för att den inte ger hela bilden. Dvs det ges ingen förklaring till varför en sådan galen grupp som Pol Pot kunde ta makten. Det är hennes kritik. Det är möjligt att man när du var där informerade om USA:s bombningar. Jag har hört andra säga att den informationen inte gavs. et kan ju vara oliak från besök till besök alltså. Eller så kan det vara kritiken som gett resultat. Lögn verkar Åsa Linderborg i alla fall inte fara med (att du fick informationen bevisar ju inte att man får den varje gång).
Dittresonemnag om läroböcker osh statlig historieskrivning saknar därtill logik (eller man kan säga att du jämför äpplen och päron).
Anders: Så här står det på Forums hemsida:
“I början av 70-talet fälldes nästan tre miljoner ton bomber över Kambodja. Den amerikanska militärens terrorbombningar och övergrepp mot civilbefolkningen i Vietnam, Laos och Kambodja gjorde att svenskar − från statsminister till skolelever − engagerade sig. En av dem var den unge Gunnar Bergström…Den 17 april 1975 besegrade de röda khmererna Kambodjas USA-stödda ledning och därmed indirekt supermakten USA.”
“Terrorbombningar”, “Övergrepp mot civilbefolkningen”. Jag vidhåller att det är en lögn när Linderborg skriver att Forum inte säger ett ord om bakgrunden till kriget. Jag uppmanar både dig och Linderborg att gå och se utställningen. Om ni inte är beredda att diskutera folkmordet i Kambodja med hänvisning till andra övergrepp i världshistorien är det ett exempel på just relativisering.
Per:
Men det har kommit dit på senare tid.
Man kanske också borde nämnt att USA sedan gick över till att stödja PolPot fram till ca 1983, och att man ansåg att polPot var Kambodjas legitima statsöverhuvud, detta stöd och denna uppfattning delades av borgarna i Sverige.
Per:
Du hade stigit i min respekt om du tog avstånd från din partikamrat Hadar Cars fjäskande affärsresa till Suharto, om du nu menar att man inte ska relativisera och trivialisera andra brott mot mänskligheten. För inte anser du väl att Indonesiens folkmord då man mördade över en miljon människor på 1960-talet är OK, bara för att de råkade vara kommunister?
Likaså tycker jag att du bör ta avstånd från din andra partikamrat Per Ahlmark som aktivt förespråkade USA:s illegala anfallskrig mot Irak och hans lögner på bästa ledarsideplats i DN om de icke-existerande stora lagren av massförstörelsevapen i Irak. Om Myrdal ska göras moraliskt ansvarig för folkmordet under Pol Pot, så är det väl rimligt att Per Ahlmark får stå till svars för de tiotusentals oskyldiga civila irakier och afghaner som mördats av amerikanska flygbombningar? Eller ska ni präktiga liberaler få någon slags moralisk “fribiljett” som inte Myrdal ska få?
Du missar helt poängen i det Linderborg säger. Det handlar inte om att vilja censurerar någon enskild utställning, utan om att ställa frågan varför perspektivet är så snävt! Varför är Pol Pots medlöpare uthängda i spottstocken, men inte medlöparna till USAs folkmord i regionen, som kostade dubbelt så många människor livet? Några av dessa medlöpare återinns i ditt eget parti, och det ger väl egentligen det enda svar man behöver. Forum för levande historia är en statlig propagandamyndighet. Såna tenderar att undvika att kritisera makten, för att istället ge sig på lättare mål, som f.d. Pol Pot-anhängare.
Eller vad tror du själv att du skulle säga om vi efter regeringsskiftet 2010 får en vänsterregering som ger Forum för levande historia nya direktiv; att selektivt fokusera på brott mot mänskligheten begågna av kapitalistiska regimer, och offentligt avrätta svenska medlöpare till dessa brott? Man kan förvisso argumentera för att en sådan granskning är angelägnare än det som Forum för närvarande håller på med, med tanke på den näst intill totala okunskap som råder på högerkanten om vilken roll de borgerliga partierna spelat under kalla kriget, och fortsätter spela.
Men principiellt är det fel väg att gå. Historia ska inte vara föremål för propagandakampanjer, utan för seriös behandling, insatt i ett större sammanhang.
Staffan: De två ideologier under 1900-talet där utrotning av statens fiender faktiskt ingick som en integrerad del var nazismen och kommunismen. Det går inte att komma runt. Därför är det naturligt att granska dem särskilt. Hur kunde svenska intellektuella med enbart goda avsikter blunda för ett folkmord i Kambodja? USAs politik i Indokina är tragisk och kan inte heller ursäktas, men den var inte ett resultat av ideologiska rättesnören inom liberalismens eller konservatismen. Per Ahlmark skulle aldrig hävda att demokrati och frihet kräver våld mot vissa grupper i samhället för att genomföras. Det finns andra regimer som har präglats av ondska och de bör också granskas. Men återigen, jag vill inte relativisera. Det är hela tiden du, Erik och andra som kommenterar mina inlägg i detta ämne som vill göra det. Ni vill av någon anledning inte diskutera folkmordet i Kambodja. För att den yttersta vänstern ska kunna få långsiktig legitimitet som en demokratisk kraft i vårt samhälle måste ni bearbeta historiska skeenden som folkmordet i Kambodja menar jag. Utställningen är både viktig och intressant. Väl värd ett besök. Hur kom det sig att människor beordrades ut på landsbygden för att bygga den nya sköna världen från grunden? Och att alla intellektuella sköts? Stadens tjänsteekonomi var inte nyttig för samhället, inte heller stadsbor eller kunskap. Allt detta är frågeställningar som är högst relevanta att fundera över för dagens vänster.
“Allt detta är frågeställningar som är högst relevanta att fundera över för dagens vänster.”
Ja just det, för dagens vänster sitter ju som bäst och grunnar på om det vore en bra idé att tvinga alla stadsbor att flytta till landet, eller skjuta intellektuella… Jösses, den låga nivån inom borgerligheten slutar aldrig att förvåna mig. Skamlös guilt by association.
Antingen så tror du att Pol Pot är relevant för den svenska vänstern, och då är du ett prima exempel på den skada som statlig propaganda gör, eller så är du en cynisk debattör som slår under bältet när han får slut på sakargument.
“De två ideologier under 1900-talet där utrotning av statens fiender faktiskt ingick som en integrerad del var nazismen och kommunismen.”
Så hur ska man förklara det faktum att liberala amerikanska presidenter hade ihjäl dubbelt så många människor i franska Indokina som Pol Pot? Olycksfall i arbetet?
Du anklagar oss för relativism, men om det är någon som relativiserar är det du. Vissa folkmord är intressanta, andra är inte intressanta. Och naturligtvis är det de folkmord som begåtts av dina politiska allierade som inte är intressanta nog för att motivera statliga propagandakampanjer. För gud förbjude att människor skulle få en mer realistisk bild av hur 1900-talet såg ut.
Men hur ser då en mer realistisk bild av 1900-talet ut? Inträffade det inget folkmord i Kambodja 1975-78? Var det USA som låg bakom förintelsen eller kommunistiska folkmord i Kina, Sovjet och Kambodja? Eller folkmorden i Rwanda 1994 eller Turkiet 1915? Vänstern har ett USA-hat som alltid överskuggar allt annat. Ni måste av ideologiska skäl härleda ondska till kapitalism. Och kapitalism förknippar ni med USA. Därför vill ni inte diskutera t.ex. Pol Pot och Kambodja på dess egna meriter. Därför ägnar ni er ständigt åt relativisering som går ut på att USA var värre eller på något sätt låg bakom konflikten. På 1990-talet läste jag artiklar av John Pilger i Aftonbladet som handlade om att amerikanska oljeintressen t.o.m. låg bakom Bosnienkriget.
Per:
Det är inte vänstern som ägnar sig åt relativisering, utan ni liberaler som envisas med att se världen i svart och vitt. För er liberaler finns det bara gott och ont och inga mellanlägen. Det går alltså inte att kritiskt ifrågasätta “Forum För Levande Historia”, enligt er liberaler, utan att man därmed beskylls för att vilja ursäkta Pol Pot. För mig, soma arbetar i den akademiska världen, så förefaller ni liberaler mig tämligen antiintellektuella i detta avseende. Det MÅSTE vara tillåtet att ifrågasätta ALLT, inklusive hur historien om Kampuchea skildras. Historien är aldrig slutskriven eller färdig, den måst hela tiden debatteras. Det är detta du kallar för “relativism” och jag kallar för intellektuell debatt.
Eftersom ni liberaler inte accepterar någon annan historieskrivning än den av er politiskt korrekta, där kommunism och nazism = ondskan, och allting till vänster om socialdemokratin klumpas ihop med Stalin, Mao och Pol Pot så blir det omöjligt att föra en intellektuellt hederlig debatt med er. Jan Myrdals felsteg blir då således hela vänsterns moraliska ansvar, medan Hadar Kars och Per Ahlmarks och andra liberalers felsteg enbart förklaras med enskilda individers misstag som inte kan härledas till brister i den liberala ideologin. Det är därför ni liberaler är så ointressanta att diskutera med; ni vågar aldrig kritiskt ifrågasätta era egna utgångspunkter.