Rigmor Robert skriver i en artikel på Newsmill att kvinnor inte är som Lisbeth Salander utan att hon representerar ett sinnestillstånd som kommer från “en gotisk underjord”. Hon är ingen “riktig kvinna”. Stycke ut och stycke mal hon på i en besynnerlig text som handlar om allt från Hulken till Gunnar Ekelöv. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Rigmor Robert är dunkel när hon analyserar Lisbeth Salander. Varför det? Jo, därför att den enkla analysen av Stieg Larssons karaktär inte passar in i Roberts ideologi.
Stieg Larssons Lisbeth Salander är en feministisk karaktär. Det är möjligen inte det enda hon representerar men det går inte att komma runt just den dimensionen. I böckerna tar Salander sig ur en situation som kännetecknas av förtryck och underordning. Salander utsätts för manligt våld i ett samhälle dominerat av män. Hon erövrar efter hand sin frihet och egenmakt. Salander är en litterär karaktär och följdaktligen en karikatyr. Men hennes erfarenhet är inte unik. I princip alla kvinnor har upplevt att män tafsar på dem på offentliga platser. I hissen. På bussen. På krogen. Många kvinnor har befunnit sig i relationer som präglas av våld eller underliggande hot om våld. Flertalet har någon gång upplevt obehagliga beroendeställningar och sexistiska chefer på jobbet. Lisbeth Salander handlar om feminism, Rigmor Robert. Det är ingen rocket science.
Robert undrar vad Stieg Larssons egen analys av Salander hade varit om han hade levat. Jag är säker på att Larsson inte hade flummat till analysen. Den finns där. Rakt framför ögonen. Det är bara att öppna dem.
[...] Comments « Lisbeth Salander är inte från underjorden [...]
[...] Häromdagen kritiserade jag Rigmor Roberts förvirrade analys på Newsmill av Lisbeth Salander. “Lisbeth Salander kommer inte från underjorden”. [...]
Hej!
Det finns dock ett besvärligt dilemma.
Våldsamma kvinnor skapar med största sannolikhet ännu våldsammare män, vilket naturligtvis skapar ett ännu våldsammare samhälle.
Dvs ett kontraproduktivt ideal om man nu längtar efter det goda samhället.
Men jag läste ändå Modesty Blaise som ung man.
Skillnaden var att Modesty saknade Salanders “borderlinepersonlighet”.
Modesty var allt igenom cool och kontrollerad.
http://en.wikipedia.org/wiki/Modesty_Blaise
Anders: Du har rätt. Jag har dock aldrig idealiserat Lisbeth Salander eller hävdat att hon skulle vara “god”. Mitt inlägg gick ut på att påpeka hur märkligt svårt det är för Robert att acceptera det uppenbara, nämligen att Lisbeth Salander är en feministisk karaktär.
[...] som i termer av praktiskt politik. Läs t.ex. “Dags att visa manlighet” och “Lisbeth Salander kommer inte från underjorden”. Mäns våld är sannolikt det samhällsfenomen jag själv reagerar starkast på, både därför [...]