Reaktionerna i Sverige på nyheten om mordplanerna mot konstnären Lars Vilks förvånar. Denna fråga är trots allt enkel. (1) Yttrandefrihet är en universell mänsklig rättighet enligt FNs deklaration för mänskliga rättigheter. (2) Mord och hot om mord är förbjudet i alla världens länder. Oaktat motivet. Vad mer finns det att tillägga?
Mycket tycker Magnus Betnér på Svt Debatt. Han skriver att vi ska väcka honom när vi verkligen försvarar yttrandefriheten och fortsätter:
Man får också ta konsekvenserna av sina yttranden, även om konsekvensen innebär mordhot. Särskilt i fallet med Lars Vilks. Han publicerade sin taffliga teckning med en enda tanke, nämligen att stärka sitt eget varumärke. Ville man vara elak kunde man anta att det fanns en till, nämligen att spä på hetsen mot muslimer i Sverige, men det tror inte jag.
“Man får ta konsekvensen av sina yttranden även om det innebär mordhot.” Hur menar Betner? Varför ska Vilks behöva utsättas för mordhot – olagligt i alla världens länder – för att han gjorde en skämtteckning som föreställer Mohammed? Ska John Cleese också behöva utstå mordhot för Life of Brian? Eller Knut Westergaard som attackerades med en yxa för sina Mohammedkarikatyrer. Salman Rushdie fick verkligen ta konsekvenserna för publiceringen av Satansverserna. Under 15 år levde han under mordhot från den iranska staten.
Hur Betnér kan uttala sig så tvärsäkert om Vilks motiv förstår jag inte heller (även Peter Kadahammar i Aftonbladet). Det handlar sannolikt mer om hans eget behov av att angripa Jan Björklund och Folkpartiet än om någon djupare insikt i hur Lars Vilks tänker. Betnérs spekulation om att det skulle handla om hets mot muslimer som folkgrupp gör artikeln bara ännu mer surrealistiskt. Tänk tanken att en utländsk tidning publicerar en skämtteckning som föreställer kronprinsessan Victoria eller vad det nu är vi tycker är heligt i Sverige (kanske Daniel Westling?). Skulle vi då uppleva att vi är utsatta för hets mot oss som en folkgrupp? Svenskarna må ha lätt till kränkhet men inte så lätt. Jag tror att de flesta svenska muslimer mest suckar över såväl uppmärksamheten kring rondellhunden som debatten.
Vänsterns relativisering av grundläggande mänskliga rättigheter upphör aldrig att förvåna. Röda Berget vänder sin kritik mot offret och skriver att “det faktum att Lars Vilks sparkar nedåt” ger honom “en känsla av obehag”. Även Röda Malmö attackerar Vilks för att han har mage att bli mordhotad och kallar honom för “en islamofobisk fähund”.
Mitt eget politiska uppvaknande kom 1989-90 samtidigt som Salman Rushdie-affären. Jag gick på gymnasiet och i en privat protest mot Irans dödsdom mot Rusdie läste jag Satansverserna från pärm till pärm. Låt oss ta strid mot religiös extremism och för yttrandefriheten även på 10-talet. Om vi råkar häda några Gudar i en processen bryr inte jag mig om.
I nyhetsflödet: HD, DN, DN2, Svd, Svd2.
Läs även vad Louise Stjernkvist skriver.
“Röda berget” ville inte ge mig svar på om det var ok för en förtryckt iransk konstnär att rita karikatyrer av profeten, eftersom de verkligen sparkar uppåt. Men jag gissar att för flertalet på vänsterkanter är det tydligen skillnad på folk och folk.
“1) Yttrandefrihet är en universell mänsklig rättighet enligt FNs deklaration för mänskliga rättigheter”
Jaha, och? För att citera min lärare i politisk etik (statsvetenskap): hela rättighetstänkandet (som ovan) bygger på ett filosofiskt moras. (Naturrättstraditionen bygger på cirkelresonemang – eller en metafysisk storhet). Att dessutom kalla dem universella – när de i praktiken är en kompromiss mellan två parter (USA och Sovjet) i ett givet historiskt läge – är rätt magstarkt.
Att hänvisa till dem som ett argument i sig är mycket märkligt. Erkänner man inte dem som relevanta spelar det ju knappast någon roll.
Vidare kan man ju tillägga att den där “yttrandefriheten” inte alls gäller. Det är just det som Betner påpekar. Men du väljer att hoppa över, att förbise att det är bara vissas rätt som tillgodoses. När det passar. Vidare existerar det inte någon yttrandefrihet på svenska arbetsplatser, går du till media och säger vad du tycker om ditt företag får du sparken som “illojal”. Så var det med den universella friheten. (Men hoppsan då får man ju också ta konsekvenserna, eller hur var det nu?). Hyckleriet bara fortgår.
Kommentar Daddy O,
Ytterligare någon stolle som kommer släpandes med nya “men”, tar aldrig argumenten slut för vänstermuppar? Varför dra in arbetsplatser i denna diskussion? Ska det vara så svårt att förstå att blasfemi inte är ett brott i Sverige? Det finns inga “men”.
till Henke, trodde den här artikeln handlade om yttrandefrihet??
Hu kan du då komma å fråga varför Daddy O drar in arbetsplatser i saken?? Som ja förstått de så fungerar Yttrandefrihet där med… eller kanske bara där Du och de dina tycker det, eller??
[...] Niklas Odelberg Tobias Setterberg Per Altenberg [...]
Lindarn, du är ju knappast tvungen att arbeta på den arbetsplatsen, byt jobb.
Henke, Vilks var väl knappast tvungen att rita rondellhundar? Han kan väl byta motiv?
Daddy O, Lindarn, Anders: När det gäller yttrandefriheten så är det naturligtvis så att den baseras på en internationellt avtal (FNs konvention om de mänskliga rättigheterna) som baseras på normer som dessa stater delar, men som i sig “hänger fritt”. Det har global legitimitet därför att världens länder har ratificerat avtalet. Om man vill söka legitimiteten djupare än så går det naturligtvis att ifrågasätta i princip allt. Vi kan ifrågasätta att det överhuvudtaget finns något som heter rätt eller fel. Men det är inte jag beredd att skriva under på.
Men t.o.m. om vi bortser från yttrandefriheten är det både olagligt och moraliskt fel att utfärda dödshot eller att planera att mörda en annan människa. Frågan är inte mer komplicerad än så och det är min poäng. Varför Betnér och andra vill relativisera detta och lägga skulden på den person som är utsatt för dödshotet och som uppenbarligen inte är ett hot för någon, är helt enkelt svårt att förstå. Det blir nonsensintellektuellt. Jag brukar vara den första att vilja nyansera, men detta är inte ett sådant fall. Religiösa fundamentalister vill döda en konstnär som har målat en teckning som föreställer profeten Mohammed. Det är kontentan.
[...] även Per Altenberg och Tobias [...]
Dessutom så är yttrandefriheten en förutsättning för att vi ska ha någon frihet överhuvudtaget.
Yttrandefrihet är en sak.
Men frågan är vad som bör karaktärisera en talesman för folkpartiet i rättspolitiska frågor. Inte att agera som Johan Pehrson i alla fall.
Om nu fp ska vara liberalt.
http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2010/03/med-bocken-som-tradgardsmastare.html
och se:
http://www.facebook.com/group.php?gid=371824565826&v=info
Hej Lars-Erick: din kommentar screenades av nagon anledning bort av mitt spamfilter. Jag ar betydligt mer socialliberal an Johan P i rattsfragor. Jag tror inte att alt hardare tag, t.ex. fangelsestraff i tidig alder, ar ett framgangsrikt recept mot brottslighet. Men jag ar inte heller jurist eller expert pa rattsfrogor. Nationalekonomi intresserar mig som bekant mer…
[...] har utsatts för mordbrand. Jag behöver knappast upprepa det jag har skrivit förut om detta (och här). Våld eller hot om våld är alltid oacceptabelt som politisk metod i ett demokratiskt [...]