I måndags skrev jag om S irrelevans i den ekonomiska politiken. Jag är inte så förmäten att jag tror att dagens artikel på DN debatt av Sahlin och Östros är en reaktion på den kritiken. Men uppenbarligen inser S att de inte bara kan gå till val på att kritisera alliansregeringen. 95% av dagens artikel handlar visserligen på nytt om kritik mot regeringen men det finns ett par nyheter.
Jag har två kommentarer till artikeln:
1. Uppskattningsvis kommer de skattehöjningar (på inkomster över en miljon och på fastigheter värda mer än sex miljoner) som föreslås att dra in en knapp miljard till statskassan. I statsfinansiella termer är det på gränsen till försumbart. S spelar luftgitarr helt enkelt. Det ska se bra ut men det är inte ekonomisk politik på riktigt. Den enda reella effekten förslaget kan få är att tvinga kapitalstarka personer (svenskar eller andra länders medborgare) att bosätta sig i andra länder.
2. Om s menar allvar med att höja skatten för de låg- och medelinkomsttagare som har fått 80 miljarder i skattesänkningar under mandatperioden skulle effekten bli katastrofal. Kapacitetsutnyttjandet i svensk ekonomi har rasat under 2009 och en ekonomisk åtstramning av den storleken skulle omedelbart undergräva återhämtningen (se gårdagens inlägg). Finanspolitiken bör istället vara kraftigt expansiv i dagsläget. Det är rätt av staten att låna för att kunna ge statsbidrag till kommunerna.
S ekonomiska politik handlar om att positionera sig taktiskt i relation till regeringen och framför allt moderaterna. Det är därför de spelar luftgitarr på DN debatt flera dagar i rad. Den ekonomiska politik som Folkpartiet går till val på nästa år kommer inte att handla om socialdemokraterna (eller för den delen moderaterna). Den kommer att handla om att möta långsiktiga utmaningar och stärka svensk ekonomi.
Bloggar: Seved Monke, Martin Ängeby, Politikerbloggen: Margareta Pålsson (m), Andreas Lundgren, Johan Westerholm, Peter Andersson, Peter Högberg, Rättvis skatt, Per Pettersson, Niklas Frykman, Mathias Sundin, Folkpartiet i Nacka, Carl B. Hamilton.
Artiklar: Svd, Aftonbladet, Expressen, Aftonbladet: Mp + V-reaktioner, Expressen: Anna Dahlberg.
Menar du på allvar att skattesänkningar på 80 miljarder som har delats ut av denna regering har gått till låginkoms och medelinkomasttagare. Dom lågavlönade har inte fått en krona i skattesänkning för det är en skatteväxling för bl.a höjd A-kasseavgift samt slopat avdrag för fackavgiften, försämringar vid arbetslöshet, höjd trafikförsäkring o.sv.
Läs artikeln under rättvisskatt.nu om vem som har fått skattesänkningarna. Jag blir så upprörd när jag ser hur ni försöker manipulera väljarna för att roffa åt er själva
Tina: Ja, faktiskt. Jobbskattereformerna (som ju riktas till låg och medelinkomsttagare) har “kostat” statskassan i runda slängar 80 miljarder kronor. Jag återkommer i morgon med ett mer exakt besked på den punkten. Konjunkturpolitiskt är det rätt att dessa grupper får mer över efter skatt i år. Det är klassisk keynesianism. Fastighetsskattereformen – som oppositionen ofta nämner som ett exempel på hur statsråd har berikat sig själva – är däremot statsfinansiellt helt neutral. Lite förenklat har den inneburit att bostadsrättsinnehavare har bekostat skattesänkningarna för villaägare. “Di rige” ger till “di rige” som vi skulle sagt på skånska. Det finns både vinnare och förlorare men gruppen “rika” respektive “fattiga” har inte påverkats av den reformen.
Du har rätt i att en del av finansieringen av de närmare 80 miljarderna har varit förändringar som t.ex. höjd a-kasseavgift. Men finansieringen har aldrig varit i samma storleksordning som skattesänkningarna. Dvs. i princip alla löntagare har tjänat på reformen. Det jag tycker att man skulle kunna diskutera framöver är en utfasning av jobbskatteavdraget i de övre inkomstskikten. Problemet med det är att det uppstår starka tröskeleffekter (= en löntagare som får en löneförhöjning från säg 29 000 till 30 000 får plötsligt inget jobbskatteavdrag och därmed lägre disponibel inkomst). Men om det är en gradvis utfasning och om det är en del av en större inkomstskattereform där vi även återställer principen om att endast 15% av löntagarna ska betala statlig skatt, vore det en tänkbar reform.
[...] lovade igår att återkomma med svaret på frågan om hur stor den totala skattesänkningen till följd av de tre [...]
[...] “Fem punkter för ett liberalare Sverige”, “Socialdemokraterna skriker ännu högre”, “En ekonomisk politik bortom krisen”, “Den hemliga önskelistan”, “Hur stort är jobbskatteavdraget?”, “S spelar luftgitarr”. [...]
[...] höjd skatt för höginkomsttagare som beräknas ge 0,8 miljarder i skatteintäkter. Min gissning från den 9 september på “en knapp miljard” visade sig alltså stämma [...]
[...] skatter och mer bidrag. Jag har flera gånger på denna blogg påpekat att socialdemokraterna “spelar luftgitarr”. Jag har uttryckt det på lite olika sätt men poängen har varit densamma: När man skrapar på [...]
[...] socialdemokrater och moderater att regera ihop – obehagliga tanke. Om detta har jag skrivit flera inlägg här på bloggen som handlar om att socialdemokraternas höga tonläge inte svarar mot deras praktiska [...]
[...] och minska arbetslösheten. Kejsaren är naken. Socialdemokraterna fortsätter att spela luftgitarr i [...]
[...] jobbskatteavdraget under tre års tid bara var tomma ord. Jag har på bloggen beskrivit det som att socialdemokraterna spelar luftgitarr i den ekonomiska politiken. Det inger inte förtroende att först kritisera alliansens viktigaste reform för att sedan [...]