Feed on
Posts
Comments

Detta har vi gjort

I valdebatten förekommer ofta referenser till de skolreformer regeringen har genomfört under senare år. Men vilka är dessa reformer? Förvånansvärt ofta saknas den kunskapen. Nedan följer ett axplock av de viktigaste förändringarna sedan 2011.

Ny skollag

Genom den nya skollagen skapas för första gången ett gemensamt, målstyrt regelverk för alla skolor. Den nya lagen innehåller även en rad andra nyheter, däribland stärkta befogenheter för att garantera elevernas trygghet och studiero, skola13-150x99obligatorisk elevhälsa, krav på skolbibliotek samt stärkt rätt till särskilt stöd för elever som inte når målen.

Ny läroplan för grundskolan (Lgr11)

2011 infördes en ny läroplan för grundskolan. Nya kursplaner upprättades och tydliga kunskapsmål ersatte den förra läroplanens mer svårtolkade mål. Enligt utredningen om förbättrade resultat i grundskolan (”Det tar tid”) har kunskapsmål för årskurs 3, tillsammans med införandet av nationella prov, “stor betydelse för åtgärdspaketets samlade effekt på studieresultaten.” Utredningen gör även bedömningen att insatserna för att stödja genomförandet av Lgr11 har varit omfattande och uppskattade av lärare och rektorer.

Stärkt kunskapsfokus och bättre uppföljning

Inom forskningen råder det en bred enighet om betydelsen av bedömning och återkoppling för ett gott resultat (Ur ”Det tar tid”)

Ett antal reformer har genomförts i syfte att åstadkomma ett ökat kunskapsfokus och bättre uppföljning av skolresultaten. Bland dessa märks:

  • Kunskapsmål och nationella prov i årskurs 3, 6 och 9.
  • Betyg från årskurs 6 och fler steg i betygsskalan från A till F.
  • Satsning på läxhjälp och sommarskola för elever som inte når målen.
  • Fler undervisningstimmar i matematik. Totalt ökar matteundervisningstiden i grundskolan med 25 procent.
  • En särskild läsa-skriva-räkna-satsning med fokus på de tidiga skolåren.

Tidigare insatser – lågstadielyftet

Det så kallade lågstadielyftet är en statlig satsning som regeringen aviserade i vårbudgeten 2014. Fullt utbyggd innebär den en satsning på cirka 4 miljarder kronor. Pengarna ska användas till exempelvis fler lärare, mindre klasser och fler speciallärare på lågstadiet. Dessutom görs förskoleklassen om till en ny, obligatorisk årskurs 1 så att grundskolan blir tioårig.

Ny lärarutbildning

Utvärderingar av den tidigare lärarutbildningen visade på en rad brister. 2011 infördes därför en ny lärarutbildning. Alla universitet och högskolor var tvungna att ansöka på nytt om examenstillstånd. Sedan 2012 har söktrycket vänt uppåt. Inför vårterminen 2014 var ökningen av antalet sökande till den nya lärarutbildningen störst av alla program som leder till yrkesexamina (+ 26%).

Ny rektorsutbildning

Forskningen visar att skolledarna har en nyckelroll för skolans resultat. Därför har regeringen infört en ny, obligatorisk rektorsutbildning och tillfört mer resurser för fortbildning av rektorer.

Fortbildning av lärare

Sedan 2007 har regeringen avsatt 6 miljarder i statsbudgeten för fortbildning av lärare. Enligt Statskontoret anser de lärare som deltog i det s.k. lärarlyftet att ”fortbildningen har gett dem nya kunskaper och bedömer att de ändrat sin undervisning på ett sätt som hjälper eleverna att nå bättre resultat.” Sedan 2012 genomgår alla mattelärare en ämnesspecifik fortbildning i form av det så kallade mattelyftet. Nästa år genomförs motsvarande fortbildning för att stärka läsundervisningen (“läslyftet”).

Lärarnas lönenivå och status

All forskning pekar på att lärarna spelar en avgörande roll för elevernas studieresultat. För att vända utvecklingen behöver därför läraryrkets status och attraktionskraft åter höjas. 2013 infördes nya lärartjänster i form av så kallade förstelärare. Dessa lärare får en statligt finansierad lönehöjning på 5 000 kr/mån. När systemet är fullt utbyggt kommer det att omfatta 22 000 tjänster eller var femte lärare. Regeringen har även infört lärarlegitimation och skärpta behörighetskrav för att bli lärare.

Minskad läraradministration

Lärare ska undervisa, inte administrera. 2013 tog regeringen bort kravet på individuella utvecklingsplaner i de årskurser där eleverna får betyg. För övriga årskurser utarbetas de numera endast en gång per år. Samtidigt har Skolverkets mallar för individuella utvecklingsplaner förenklats. Även VAB-intygen har avskaffats. Som ett nästa steg vill regeringen införa extern rättning av de nationella proven.

Ny gymnasieskola

Resultatförsämringen i den svenska skolan har varit särskilt påtaglig på gymnasiet. Hårdast drabbade är elever med låga grundskolebetyg. För att åtgärda problemen genomförde regeringen 2010 en gymnasiereform som bl.a. innebär begränsningar i urvalet av kurser och program och en tydligare indelning i högskoleförberedande och yrkesförberedande program. För yrkesprogrammen sker en närmare koppling till arbetslivet, inklusive en ny lärlingsutbildning.

Stärkt skolinspektion

För att kvalitet och likvärdighet ska kunna garanteras är det viktigt med en stark tillsynsmyndighet. 2008 inrättade därför regeringen Skolinspektionen. Genom den nya skollagen har Skolinspektionen fått ökade befogenheter att vidta åtgärder mot skolor som inte håller måttet, däribland vitesföreläggande och stängning.

Nytt skolforskningsinstitut

För att utvärdera problemen i den svenska skolan och sprida kunskap om effektiva undervisningsmetoder inrättas 2014 ett Skolforskningsinstitut.

Ökade ekonomiska resurser

Skolan är ett kommunalt ansvar men staten kan skjuta till öronmärkta medel. Det anslag i statsbudgeten som används för detta har ökat från 380 miljoner 2006 till 2,7 miljarder 2014. Även om hänsyn tas till inflationen är det en närmast exempellös ökning. Därtill kommer de nya medel som regeringen har aviserat under 2014: lågstadiesatsningen på cirka 4 miljarder kronor och en utökad satsning på högre lärarlöner i form av fler karriärtjänster.

Regeringsfrågan

Dagens besked om regeringsfrågan från alliansens partiledare innebär att Socialdemokraternas dröm om att regera med stöd av C och Fp upplöses i atomer. Skälet är att partiledarna skriver att de kommer att lägga en gemensam budget i riksdagen efter valet. Oavsett om de bildar regering eller inte. Därefter kopplar de, helt naturligt, utsikterna att få stöd för en statsbudget i riksdagen till regeringsbildningsprocessen. Det innebär att Stefan Löfven endast kan bilda regering om (1) de rödgröna vinner en majoritet i riksdagen eller (2) om de tre rödgröna partierna är större än alliansen och har ett regeringssamarbete eller ett uttalat budgetsamarbete tillsammans.

Därmed blir de tre frågorna som ställs i slutet av artikeln helt centrala. Stefan_2

Lika viktigt är beskedet att alliansen kommer att agera för att isolera Sd i regeringsbildningsfrågan genom att inte rösta nej till ett rödgrönt regeringsalternativ som är större än de fyra allianspartierna tillsammans. Motsvarande besked har Stefan Löfven ännu inte gett och det är riktigt illa. Om han fortfarande inte, efter dagens glasklara besked om att de fyra regeringspartierna kommer lägga en gemensam budget i riksdagen efter valet, är beredd att säga det, kan det tolkas som att han inte kommer att släppa fram alliansen till regeringsmakten ens under nuvarande majoritetsförhållanden i riksdagen. Nuvarande alliansregering (med 49-procentigt stöd från väljarna) skulle alltså inte kunna bildas med den synen. Det skulle i sin tur innebära att Löfven ger Sd ett indirekt inflytande över regeringsbildningsprocessen nu och i framtiden.

 

Bakvänt om RUT

Om det hade gällt vilken annan bransch som helst förutom hushållsnära tjänster skulle debatten om skatteavdrag ha förts med andra argument. Det är t.o.m. möjligt att vänster- och högerpositioner helt hade bytt plats jämfört med nuvarande RUT-debatt.

Precis som många andra liberaler föredrar jag att staten inte beskattar olika branscher olika. Det är i grunden orättvist och ekonomiskt snedvridande att kapitalägare och arbetstagare inom en viss bransch gynnas kostnadsmässigt fp_logotypjämfört med andra branscher. Av tre skäl finns det dock skäl att göra en annan värdering när det gäller RUT:

  1. Skatteintäkter och skattemoral: Svarta jobb blir vita.
  2. Feminism: Obetalt arbete i hemmet blir betalt arbete i hemmet.
  3. Fördelningspolitik: Arbetskraft som saknar högskole- eller yrkesutbildning missgynnas mer på kunskapssamhällets arbetsmarknad än under industrisamhället. Därför har vi sett växande inkomstklyftor i många OECD-länder under de senaste 20 åren. Ett sätt att motverka det är just att sänka kostnaderna inom branscher som anställer outbildad arbetskraft, t.ex. hushållsnära tjänster (eller restaurangnäringen).

Om någon bransch borde gynnas skattemässigt så är det med andra ord just hushållsnära tjänster och det med argument som ofta uppfattas som “vänster”. Men eftersom det bl.a. handlar om städtjänster vänder vänstern ut och in på sina egna ideologiska instinkter. Det blir helt enkelt bakvänt.

Older Posts »